Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1850, sida 1

Carlsson, prostarne Wallin, Lagergren och Euren, dok tor Björling, prostarne Qviding, Meln, Arrhenius och J. Såderberg, samt lektor D. Söderberg. I Expeditionsutskottet. Doktor Pettersson samt prostarne Tegner och Melander. Till ledamöter i ståndets enskilda utskotts pastoral-afdelning hafva biskop Fahlerantz, prosten Forssell, doktor Annerstedt, prostarne Lagergren och Euren samt doktorerne Björling och Reuterdahl blifvit utsedde; samt i lag-afdelningen biskop Bergman, prostarne Schram, Cnattingius och Arosenius, domprosten Widebeck samt prostarne Ljungdahl och Holm. Prosten Lundblad reserverade sig emot denna utgång af valet för hvad bevillningsutskottet betråffade; för sin egen råkning vore han nöjd i hoppet att det måtte blifva lugnare i bankoutskottet ån det under de sednaste riksdagarne varit i statsutskottet. (Doktor Såve och prosten Meln instämde), Doktor Björkman tackade för det han blifvit förflyttad till ett lugnare utskott, men ansåg utskottstillsåttningen denna gången annars ha varit ahsolut godtycklig, och om något forum funnes, skulle han klagat, för att få reda på hvilken högre vishet som hår gjort sig gållande, så att personer med vana och insigt i vissa utskotts göromål blifvit från dem uteslutna. Käri inståmde doktor Sandberg). Högvördiga ståndet lärer finna — utlåt sig hr erkebiskopen — att dessa anmärkningar så stå i protokollet för försattarnes räkning, men att de icke ha nå gon vidare påföljd. — I Borgarståndet hafva valen till ledamöter i utskotten utfallit sålunda: Uti Konstitutionsutskotret: Hrr Cassel, Berger, Ekholm, Sundler, Billstråm och Brink. Uti Statsutskottet: Hrr Gråå, Wern, Grape, Petr, Wedberg, Noriu, Nordvall, Lindström och Hörnstein. Uti Bevillningsutskottet: Vice talmannen hr Halling, hrr Brodin, Schwan, Ekelund, Murån, Mechel, Berg, Petterson, Boseus, Hjort, Rönblad och Bjuhr. Uti Bankoutskottet: Hrr Schönmeijer, Rinman, Almgren, Bergman, Laägergren, Palander, Fahlhem, Indebetou och Sundin. Uti Lagutskottet: Hrr Engzell, Ek, Rudling och Wetterberg. Uti Allm. Besvärsoch Ekonomtutskottet: Hrr Lundh, Hesselgren, Gustafsson, Hallström, Winge, Collen, Sundström, Nygren, Sundblad, Glimstedt, Kjö! lerstråm och Windrufva. Uti Expeditionsutskottet: Hrr Ekenman, Syk och Gezelius. — I Borgarståndets plenum förekom ett anförande af hr Petrs i anledning af den Rikets Ständer meddelade beråttelse om hvad sig i rikets styrelse sedan sista riksdag tilldragit. Vi meddela hår dess hufvudsakliga innehåll: PETRE: Fråmst fåster jag uppmårksamhet på hvad beråttelsen innehåller om tackjernstiondeafgiften. Vid sista riksdagen hade Stånderne beslutat en förhöjning i tackjernsskatten. Det var deras befogenhet att, i följd af sjelfbeskattningsratten, derutinnan handla på egen hand. Nu såger likväl regeringen, att den till beslutet lemnat sitt godkånnande. Deraf skulle således följa, att sjelfbeskattningsgrundsatsen måste vidkännas en förnärmelse, som syftar till utvidgning af rege ringsmakten. Lagen om kolhandeln omförmäles äfven i berättel sen. Der säges att hembudsskyldigheten blifvit borttagen; men hvad som icke omtalas, år ett förhållande, som såkerligen icke år chefen för civildepartementet obekant, att nemligen i följd af de svåfvande ordalag. hvaruti 1846 års författning om kolhandeln år affattad, auktoriteter finnas, som icke stålla sig denna författning till efterlefnad. Hos en af rikets öfverrätter äro nu anhängige slera rättegångar, som vittna härom. Beträssande religionsvärden, innehåller berättelsen husnesamma meddelanden, men går med tystnad för bi den inre missionen. Utan tvifvel ledas de mån, som derföre åro i spetsen, af ren vålmening; men icke desto mindre år icke skål att lågga fingrarne emellan för tillställningar, som lått skulle kunna urarta till plantskolor för hypocriter och tartuffer. Den skonsamhet, som i allmånhet skall iakttagas uti religiösa mål, år uti berättelsen omtalad. Deremot strider dock den stränghet, hvarmed en medborgare blifvit behandlad, endast derföre att han i fråga om barndopet hyser en från vår låra afvikande åsigt. PES