Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1850, sida 1

skapet, som i sådant fall kunde fålla dödsdom öfver den brottslige. På det han icke måtte hafva någon förevändning för sitt uteblifvande, hade de ansett I nådigt att sända honom ett kallelsekort, som erinrade honom om dagen och timman för sammankomsten, och under nårvarande omståndigheter blef en uppfordran att instålla sig. Detta kort, försedt med sållskapets sigill och nattbrådernas enskildta signatur, utmårkte månaden och dagen för sammankomsten, genom stjernornas antal och stållning, och kunde icke anförtros åt någon mindre pålitlig person, åfven om det inneslåts inom ett kuvert. Raoulx, som hela dagen var kommenderad på vakt, fattade då den tanken att uppdraga åt Gilberta dess framlemnande. Så snart Raoulx aflågsnat sig, tånkte den unge flickan endast på såttat att troget fullsöra det henne anförtrodda uppdraget. Hon stoppade det hemlighetsfulla kortet innanför sitt lifstycke, och under det hon som vanligt med omsorg ordnade sin anspråkslösa toalett, upprepade hon sakta för sig sjelf, för att icke glömma det, Arthur dOberons namn, hvilket hon nu hört för första gången. Vidare, för att ega tillråcklig tid, sade hon till sin fader, att hon ärnade sig ånda till