Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1850, sida 1

da stånden konstituerats -såvål genom (olika) lefnadssått och vanor med deraf följande olika lynnen och seder, som genom vidstråckta privilegier och olika beskattning. På följ. sida visar hr W., att olikheten i lefnadssätt och vanornumera icke år begrånsad inom de närvarande stånden och klasserna, samt yttrar i sammanhang dermed: Umgånget mellan menniskor och det inflytande, som deraf följer (d. å. lesnadssåttet och vanorna med deraf följande olika lynnen och seder-). år nu vida mera af olika bildning och förmögenhetsvilkor, ån af (nuvarande på yrken och sysselsåttningar grundade) stånd eller klasser beroende. D. v. s. bildning och förmögenhetsvilkor dela nu, hvad lefnadssätt, vanor, lynnen och seder betråffar, vida merån yrken och sysselsåttningar det svenska folket i olika stånd eller klasser — nåmnligen i de bildades och förmögnes klass samt i de obildades och fattigas klass. Hr W. kan icke förneka, att han sagt och menat detta, Lika litet lårer hr W. vilja förneka, att han sid. 37 vidgått, att de mindre jordbrukarna (af hvilka de obildades och fattigas klass nåstan uteslutande utgöres) till fyllande af statens behofver måste bidraga ojemnförligt mera ån andra medborgare, eller m. a. o. att får deras klass råder en olika beskattning. Ännu mindre skall hr W. förneka, hvad han på flera stållen prisar såsom en lycka för Sverige, att de bildades och förmögnes klass — den fördelen oråknad att vara jemförelsevis lågt beskattad — blifvit i förslaget hugnad med vida större politiska råttigheter ån de obildades och fattigas klass, eller m. a. o. erhållit privilegier. Låtom oss nu rekapitulera: — hr W. har lårt oss, att tvenne klasser finnas i vårt land, de bildades och förmögnes klass samt de obildades och fattigas klass, skiljda från hvarandra genom olikhet i lefnadssått, i vanor, i lynnen, i seder, i beskattning, i privilegier: — derjemnte har hr W. sagt, att en sådan olikhet konstituerar skarpt åtskilda stånd.Alltså finnas hår i Sverige för nårvarande två skarpt åtskiljda stånd: Rikedomens och Fattigdomens (för uttryckets korthet utesluta vi hådanefter benåmningarna: bildning och obildning). Men det hvilande förslaget inrymmer Rikedomen i den Omedelbart våljande Afdelningen, och Fattigdomen i den Medelbart våljande. Är nu Rikedomen ett stånd får sig, som våljer sina Representanter i den Omedelbara Afdelningen, och Fattigdomen ett stånd för sig, som våljer sina ombud i den Medelbara Afdelningen, så torde vi hafva temligen ovederlåggligt bevisat, att det hvilande förslaget, i stållet för den murknade nuvarande ståndsindelningen, inför två andra mer och mer sig skarpt åtskiljande stånd, hvilkas ömsesidiga fördomar, misstroende och hatskola oupphörligt tillväxa, ånda tilldess att — — — — Vär ofvan producerade bevisning, stödjande sig på premisser lånta ur hr W:s egen skrift, har således ådagalagt, att icke blott en modifikation af ständseller klassvalsprincipen, utan denna princip i hela sin förkastliga fullståndighet genomgår det hvilande förslaget, samt att detta således alldeles icke inför samfållda val. Men nu har hr W. sagt, att samfållda val åro sett oundgångligt vilkor för hvarje förbåttring. Det hvilande förslaget medför således ingen sörbättring. Det måste hr W. med