Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1850, sida 1

vaktade den sakernas ordning, som skulle proklameras af Carbonarismens chefer, sväfvade de redan i sin inbillning uti detta sridens, kårlekens och frihetens rike, som skulle eftertråda den störtade monarkien. Rutel höjde sin råst för Napoleon II. Jemte honom yttrade flera medlemmar sin förkärlek för militårvåldet, seende Frankrikes enda råddning i dessa evigt minnesvårda armåer, hvilka nåstan dagligen bragte revolutionen med alla dess fel i glömska, och skapade ett af de måktigaste riken på jorden. De unge underossicerarne från la Rochelle, mera upplyste, mera högsinnade, ansågo, med all aktning för Frankrikes krigareära, ett sådant vålde numera endast tillhöra den förflutna tiden. Cedric önskade ett samhålle som öfverallt kunde sprida denna relativa jemnlikhet, hvarom hvarje ådel själ drömmer. Han talade med denna ungdomens blinda enthusiasm, som tror sig. endast genom hjertats brinnande hånryckning kunna uppråtta en konstitution och bilda en regering. Lambert, som var den mest fråmmande får kamraterne, men hvars brinnande demokratiska tro allt utvisade, representerade i detta sållskap natur-republikanen, med sina absoluta principer, sina ytterligheter i afseende på