Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1850, sida 1

— qxdt — — cX— — der, som vi vånta Det år nu hög tid att komma till den sista punkten, som: återstår att afhandla; nemligen huru det kommer till att Förenta Staternas framåtskridande ännu icke lidit eller på lång tid bör komma att lida någon förminskning. IV. Om man nu frågade oss, hvilka hufvudorsakerna åro till Fårenta Staternas hastiga framsteg, så skulle vi utan betånkande såsom de första anföra tvenne moraliska orsaker: bildningen, som år utbredd och utvecklad genom den mest högsinnade och fullståndigaste organisation af undervisningsvåsendet, och moraliteten, som år uppehållen och stårkt genom den religidsa tron. — Ingenting i Europa kan gifva ett begrepp om de resultater, som religionens fullkomliga oafhångighet och undervisningens fullkomliga underordnande under den verldsliga styrelsen åstadkomma. — Men vi tvifla på hr Careys uppgifter om de materiella orsakerna; denne författare antager folkmångdens tillvåxt såsom ett kriterium på ett lands goda organisation. Vi hafva kasserat hans fullkomligt fantastiska beråkningar; vi förkasta likaledes hans princip. I följd af den skulle de unga staterna i vester, hvilkas befolkning fördubblas hvart tionde år, framstålla ett vida båttre socialt tillstånd, ån staterna i NyaEngland, hvarest sörökningen under samma tidpunkt varierar från tio till tjugo procent. Hr Carey sjelf skulle studsa tillbaka får denna slutföljd af sin tanke. Vi medgifva lika litet, att i Förenta Staterna finnes mera personlig såkerhet ån i Europa. Hr Carey uppståller mot Frankrike upproren den 5 och 6 Juni 1832 och den 13 April 1834 i Paris, samt resningen i Lyon; i detta ögonblick skulle han få lått att fortsåtta förteckningen. Det år tillräckligt att svara honom med en påminnelse om oroligheterna i Baltimore och Philadelphia, plundringen af Ursulinerklostret i Boston, Dorristernes inbördes krig i Connekticut, det uppror, som för icke längesedan ågde rum i New-Vork, men vilja esterskänka hr Carey alla de. uppror, alla de blodiga tragerier, som historien om staterna i vestern skulle kunna erbjuda oss. Ännu mindre äro vi benägne att medgifva, att i Frankrike finnes mindre. säkerhet får egendom, ån i Förenta Staterna, Vi vilja icke mot hr Carey omnåmna den amerikanska polisens oduglighet, som år så tydlig; nyligen förbättrades i ringa grad polisens organisation i Pennsylvanien, och redan första året anklagades och dömdes ett dubbelt antal tjufvar; vi åtnåja oss med att påminna om Anti-Renterne i NewYork, hvilka redan i flera år ostraffadt hålla sig i besittning af andras egendom samt trottsa statens regering och lagstiftande församling. Vi vilja åfven anföra, att en tredjedel af unionens stater vågrat betala råntorna på sin skuld, och några tillochmed förklarat deras afsigt vara att icke en gång återbetala kapitalen. Slutligen åberopa vi oss den amerikanska lagstiftningen, som år mycket gynnande för gåldenårer, och som tyckes vara beråknad på att ruinera kreditorerne; det går oss ondt att nödgas såga, att denna lagstiftning öfvergär från de nya staterne till de gamla; staten Maine har verkligen för kort tid sedan utgifvit en lag, hvarigenom gåldenårens fasta egen