Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1850, sida 1

— i såsom den andra jemnförelsepunkten endast en eller två stater af den Amerikanska unionen. Om vi framdrogo departementet NederRhen, hvarest af 100 personer 99 kunna låsa, skrifva och råkna, för att bevisa att elementarkunskaperna åro allmånnare i Frankrike ån i de förenta staterna; om vi anförde ÖfreRhen eller Norra Frankrike, för att bevisa, att Frankrike år det land, som står högst i anseende till manufakturrörelse, år det mest produktiva land i verlden och det, hvarest folkmångden och rikedomen hastigast ökas, så skulle man mot oss kunna uppstålla Creuse, Covieze, les Landes och NederAlperna. De Amerikanska författarne i allmånhet och hr Carey isynnerhet Så icke tillvåga på annat sått, når de alltid stödja sina uppgifter och beråkningar på Massachusets, stundom på NewYork, ånnu mera sållan på Pennsylvanien, men aldrig på Illinois, Florida eller Mississippi. Att visa sådana knep i råsonnemanget, år ju att tillintetgöra grunden för alla de slutsatser, hvilka de skulle kunna draga, som begagna detta arbete. Håraf visar det sig redan huru svårt det år, att utleta den verkliga sanningen ibland alla de underråttelser, som till dfverflåd finnas om de Förenta Staterna. Man bår icke långre sörundra sig ölver, att dessa talrika motsägande uppsifter våcka missnöje och förlågenhet hos läsaren, hvilken hade hoppats att, genom jemnsörelsen mellan fleres upplysningar, bilda sig en egen dfvertygelse. Det återstår nu för oss, då vi kommit långre in på vårt ämne, att visa de förnämsta orsakerna till dessa olika, ofta hvarandra så motsågande omdömen om det amerikanska samhållet, fållda af resande, hvilka, genom gemensamhet i hånseende till fådernesland, uppfostran, partier och fördomar, skulle tyckas böra mottaga samma intryck. II. Det stora felet hos alla de försattare, hvilka hafva skrifvit om de Förenta Staterna, har bestått deruti, att de velat fålla ett allmånt omdöme öfver ett af så ofantligt olika delar bestående samhålle, och endast från en del af det amerikanska solket håmta elementerna till sina fördelaktiga eller ogillande domar. Vi åro långt ifrån att vilja tvista med någon af våra föregångare. Det skulle vara lika orått att beskylla den ene som den andre för osanning; ty den enes beröm och den andres tadel åga lika god grund, med det undantag blott, att ingen af delarne gåller för det hela. En sak år att misstaga sig om sanningen, en annan att endast se en del deras. Vi taga oss friheten att icke anse m:r Trollope för en furie, men vi medgifva, att hon under sitt vistande i Förenta Staterna tillbragte två hela år i Ohio, på en tid då denna stat icke stod på en högre ståndpunkt ån Michigan för nårvarande står. Ehuru bevågen Sir Charles Lyell ån år amerikanarne på Mississippis strånder, kunde han icke, då han efter tio månaders vistande hos dem återkom till Boston, afhålla sig från det yttrandet, att han kånde saml ma njutning som man vanligen erfar når man år hemkommen från en lång resa och befinner sig bland de sina. Man bör således göra sig dessa frågor: hvilken våg den resande tait, med hvilka samhållsklasser han egentliA ——