månt europeiskt krig, i synnerhet då deras syfte mycket låttare kan ernås genom ett direkte understöd åt Danmark i dess kamp emot insurgenterne. Detta synes åfven vara stormakternas plan. Denna gången var det dock icke Hamburgerbladen, utan Times, hvarur de förre hemtat sina underråttelser, som varit illa underråttad. Det bekråftar sig imellertid, att ett för Danmark gynnsamt uppslag intråffat. Stormakterna synas nu verkligen vara betånkta på att upptråda med allvar och göra ett slut på virrvarret i hertigdömena. Franska bladen omtala nemligen underråttelserna i Times om de i London af Frankrike och Ryssland uti danska frågan gjorda förslag, och ehuru de nåstan alla, i synnerhet. de som stå i förbindelse med regeringen, förklara, att det aldrig föreslagits att låta trupper inrycka i Rhenpreussen och Schlesien, dfverensståmma de dock deri, att nya förslag blifvit gjorda af Frankrike och Ryssland, åsyftande lugnets återstållande i Slesvigholstein, att England ånnu icke fullkomligt gått in på desamma, men att det ånskar, att de 3 regeringarne, hvar för sig, skall göra Preussen föreställningar, och att, derest dessa icke skulle hafva någon påföljd, man då finge tånka på andra medel. För öfrigt antydes, att makterne — hvarmed i synnerhet får förstås Frankrike och Ryssland — för den håndelse, att Preussen fortfar i sin obenågenhet att uppfylla fredsvilkoren, årna låsa Danmark från dess förpligtelse att icke öfverskrida holsteinska gränsen, och, derest Tyskland komme insurgenterne till hjelp, lemna Danmark direkt hjelp, men i hvarje händelse i hertigdömena och icke i Rhenpreussen eller Schlesien. Enligt en korrespondent i Ind. Belge skall den af Times omtalade invasionsplanen härröra från Persigny, hvars ålsklingsid det år att på ett eller annat sått få Frankrikes grånsor framflyttade till Rhenen; men — tillågger denne korrespondent — ingen förnuftig menniska i Frankrike tänker på att göra infall i Rhenprovinserna, och hvad kriget angår, så tror ingen derpå. Man tror deremot på en gemensam mellankomst i danska angelågenheterne. Times upptager ur franska tidningar ett par I artiklar som vederlågga dess notis om makternas invasionsplan, utan att tillfoga någon anmårkning. Äfven Morn. Chron. påstår denna notis vara origtig. Preussen lår, på den grund att det icke erkånner Frankfurterförsamlingen, föreslagit Danmark, att en kommission nedsåttes, som bestämmer huru 4:de artikeln i fredstraktaten skall tillåmpas. Det år denna artikel, som såger, att Danmarks konung skall vånda sig till Förbundet, för att få sin auktoritet återstålld i Holstein. Förslaget förljudes imellertid hafva blifvit afbåjdt af Danmark. General Hahns sändning till Kiel förmåles åsyfta att tillvågabringa ett vapenstillestånd på 6 månader. Den holsteinska demokratiska pressen år mycket emot en vapenhvila, och söker visa det skadliga i densamma för armåens vinteroperationer. Det år imellertid icke utan betydelse, att Berl. Tidn. ber holsteinska pressen lugna sig, emedan danska regeringen icke går in på en preussisk vapenhvila. Ober.-P.-A.-12t. meddelar en till fredsratifikationen i Frankfurt hörande urkund, som år undertecknad icke allenast af österrikiska och danska gesandterne, utan åfven af engelska gesandten lord Cowley, hvaraf kan slutas, att England betraktar ratifikationen i I tyska förbundets namn som fullgiltig. Enligt de senaste notiserna från Frankfurt, var Förbundsdagen betånkt på att utföra fredstraktaten i Holstein. Det första steget skall bestå i att sånda en uppmaning till Kielerregeringen att instålla fiendtligheterna och reducera armåen. AÅA—— — i i Ds