Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1850, sida 1

Engel och Demon. Af Barancourti. (Forts. fr. N:o 215.) Barberousse tog kallt emot nyckeln, som en unge mannen råckte honom. — aga allt hvad du har qvar? Nej, men äålften med nöje. Jag liknar icke dig, ser U, jag delar som en bror. Med en rörelse af förtvislad beslutsamhet ållde sig Maurice midt för Barberousse. Men fruktar du då ingenting? — ropae han; — tror du på ingenting? Ivertom, — svarade Barberousse med åck cynism, — jag fruktar elåndet och jag or på lifvets njutningar; jag skapar mig ke vid lediga stunder några imaginåra fanmer. Du talar om det förflutna; nå vål! min dig denna tid! Når jag tråffade dig, k! du gaf mig icke då alla dessa ålskvårda eknamn, som du i dag hittar på. Hvad var? ... Det skall jag såga dig: Du ågde en enda styfver, du var belastad med ulder och förföljd af fordringsågare; du viste ke hvart du skulle taga vågen och hade amför dig portarne till ett måhånda evigt