Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1850, sida 1

RR åc sått:::ri:it — sin vanliga bugtande. sväfvande, slingrande sosistik. Åftonposten fortsätter sina elegisktpathetiska utgjutelser: Bore sitter i yfverboret majeståt och gitter knappt sframmumla några ord om non-sens och sammelsu. Å 2 rium; Najaden håller allt stadigt hånderna för sina öron, hennes sina nerver lida af att . 2 2 2 vi så -högt och oförstålldt såga vår mening. At Bore le vi; Najaden egna vi vår uppriktigaste rcompliment de condoleance. Aftonbladet åro vi skyldiga en vederlåggning; Äftonposten ett par upplysningar. Vi betala hår nedan denna vår skuld. 2 I Aftonbladet för d. 10 dennes läses följande anmårkningar mot vär i V:te Artikeln meddelade vederlåggning af dess optimistiska äsigter i afseende på de blifvande valresultaterne inom de särskilda valkathegorierna: Öfver denna serskilda fråga hafva vi ännu ej sunnit något försök till en allvarligare granskning i något annat blad ån i Götheborgs Handelstidning för sistlidne onsdag, som deråt egnat en ganska lång artikel, men kommer till alldeles motsatta resultater emot Aftonbladets, så att han anser både den omedelbara valkathegoriens och den medelbaras på landet åfvensom stådernas val komma att utfalla emot den progressiva eller demokratiska riktningen. Detta har tillgått på det enkla sått, att i stållet för det man hittills ansett sig kunna fårdela klasserna i afseende på den politiska fårgen så, att adel, prester och embetsmån stållas på den ena sidan, borgare, bönder och andra personer deremot på den andra, (hvilket i allt fall naturligtvis endast gäller approximatift), så har förf. i Handelstidningen öfverfört hela klassen af kandra personer-, d. v. s. dem som ej precist höra till något af de nuvarande stånden, till den konservativa sidan. Derjemte har han räknat att i nästan hvarje stad så många af dem som hafva de högre röstetalen skola tillhöra nåmnda sida, att facit blifver sådant, som han vill hafva det. Emot en sådan beräkning ar nu på visst sått ingenting att såga, om man antager premissen. Ty om det förutsåttes att pluraliteten af dem som ej höra till ett visst af de nuvaranpe stånden, består af aristokrater, så återstår naturligtvis utom de fattigaste borgarne och bönderne, icke annat ån den egentliga arbetsklassen, hos hvilken det progressiva elementet skulle sökas. Så vidt erfarenheten kan något tala, håller detta likvål icke streck; ty hittills har man ansett, att de liberala åsigterna jemte någon bildning, som väl alltid måste fordras för att göra dem gållande, varit att söka hos personer i en någorlunda oberoende stållning, afvensom afskedade embetsmän oftast hört till denna kategori. Det ligger onekligen en sanning deri, att den patenterade bildningen och förmögenheten, om de blifva uteslutande privilegierade, stråfva att isolera sig från folkets intressen; men lika litet lårer man komma långt i framskridande och samhållsutveckling genom att såsom grundsats utestånga både bildning och förmögenhet i allmänhet såsom vådliga, emedan det på sådana vilkor icke allenast blefve svårt att uppstålla någon representation till landets båsta, om man ock hade makten dertill, utan ock kan med visshet antagas såsom absolut omöjligt att genomdrifva en sådan representation, hvilket öfver hufvud aldrig kan ske utan bitråde af allmånna tånkesåttet inom de bildade klasserna. Till en början få vi anmärka i afseende på den klandrade placeringen. af Andre personer, att vi alldeles icke öfverfört hela deras rklass till den konservativa sidan och således icke heller förutsatt, att pluraliteten af dem (personerna), som ej höra till ett visst af de nuvarande stånden, består af arisfokrater.Tvårtom hafva vi i ofvannåmnde V:te artikel uttryckligen anfört, såsom ett exempel, att bland 68 -Andre personer,-sestiofyra andre personer gerna kunna vara demokratiskt sin. 2 nade ntan att likvål vid valens asgörande förmå något mot de återstående fyra röstegarne: och detta förhållande år temligen utförligt omordadt. Detta synes Aftonbladet rent af