Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1850, sida 1

Engel och Demon. Af Barancourt. Forts. fr. N:o 210.) — Men hvarför år ni rådd? — Det skall jag svara er på sedan.... gg er; der... det år bra. — Men hvad gör ni då? — ropade plöts3t den unga qvinnan då hon såg Barberousse Kläda sig. — För fan! ni ser vål att jag klåder af ig. Hböoarföre går ni det? 1 — Åh! ni år tokig, min vån; man klåder turligtvis af sig för att lågga sig. — I min sång? 1 — Får jag icke stråcka ut mig vid sångten som en tigerhund? — frågade Barbeusse, under det han fortfor att afklåda sig h kastade det ena klådesplagget efter det dra under sången. — Men jag vill inte... — Store Gud! var inte rädd! jag lågger ig, emedan det år en sång, och icke dere att ni ligger deri.