Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1850, sida 1

annan temligen stor sal. Denna sal, som hade slera afdelningar, var ett slags kontor der herr Johnsons bokhållare hade sina platser. Denne Johnson var intendent för de rikaste samiljerne uti staten Maryland; och i detta rum befann sig kassakistan. — Se hår år din plats, der konsterfarne Tomby; försök nu att draga nytta af tiden och ditt besvår; ty under ditt lefnadslopp hår år det troligtvis icke första gången du kommer i beröring med envisa lås. — Man har praktiserat, — svarade Tomby, i det han lutade sig ned framför jernkistan, för att undersöka låset, hvarpå månen kastade sina bleka strålar. — Får d—n! — tillade han efter undersökningen, — det år ett godt lås, jag kånner dem jag. — Vid alla paradisets helgon, du har rått, Tomby, låset år godt; arbeta du bara och gör så litet buller som möjligt. Tag detta verktyg. — Nå, ån sedan? — Sedan skall du fylla dina fickor, Tomby. — Skada att de åro vål små. — Ack, du drummel. ö — Du borde på förhand hafva underrättat mig ... — Bad-boy skall nog hjelpa dig.