HSttt ?;Ö3stöÅtt:t: tt Åt tsrtyiteisctttttÅ3t tryckt. De hemliga sällskaperna. Sekter sådane som Saint-simonismen, fourierismen och komunismen, spridande sig i mörkret, eller utvecklande sig i öppen dag. Parlamentariska föreningar af de fallne ministrarne för att beherrska och nedsåtta den kungliga makten. Inbördeskriget i Vend6e. Oupphörliga valagitationer ståndigt nårde af en aldrig tillfredsstålld årelystnad, och slutligen oförsigtiga banketter, hvilka låto ljuda öfver hela landet den moraliska insurrektionens stormklocka, som ringdes egenhåndigt af Juli-revolutionens egna mån. En falsk såkerhet hos makten, ett olåmpligt motstånd hos ministeren. Ett öfvermod hos styrelsen, eit gensvar af folket. En hazard, ett skott, en allmån ovilja, ett assall af nationalgardet, en förundran hos armten. En flykt från Tuilerierna — och allt år sagdt. — NMonarkien år blott en hågkomst!. Se der hvad Lamartine såger. Med samma oomkullkastliga bevis framståller åfven den odödlige författaren det omöjliga uti en förening emellan de begge bourbonska husen, hvilkas medlemmar varit hufvudfiender från vaggan. Återstår Napoleons upphöjande till kejsare lika omöjligt. Revision af konstitutionen och bibehållandet af det som år, tyckes på alla tillstymmelser blifva det enda möjliga. Emedlertid njuta vi af lugn och arbete midt uti denna demokratiska, och efter mångas tro eldsprutande volkan. Verkståderna i alla yrken åro i ordets fulla mening öfverhopade med reqvisitioner från alla håll. Man har till och med svårt att få en åfven obetydlig bestållning effektuerad. Nöjena sramstå som vanligt i tusende hjerta fårger och olika former, alltid lockande, behagliga, tjusande och oemotståndliga. Man dansar ånnu lika friskt under de lummiga trådens gröna kronor i dessa doftande blomsterparker, om hvilka pennan icke kan gifva en aning, endast ögat beundra. En af de vackraste år Chåteau des Fleurs. Man vill veta att denna trådgård danades under direktorium och fick namn af Chåteau des Fees. Ack broder! fåeriet varar ånnu. En behaglig dfverraskning fattar fremlingen vid intrådet i denna lustgård. De friska gråsplanerna, de lummiga tråden, de klippta håckarne, blomstren med sina yppiga fårger, de dystra lunderna, de små kullarne, dels gröna, dels höljde af tusentals blommor, den i midten forsande fontainen, omgifven af sina underliga sjövåxter, allt detta år upplyst och ordnadt med den yttersta prakt, den sållsyntaste smak. Eklåreringen år lika ovanlig som vacker, hvarje lampa utgör en blomma. Rundtomkring parken stå byster, uppbårande ofantliga blomsterkorgar. Uti hvarje törnros, tulpan, lilja eller georgin sitter ett gazrör. Lågorna åro osynliga, endast skenet sprider sig öfrer det hela. Svigtande emellan trådens grenar, hånga i stållet för kronor, dylika blomsterkorgar öfver hela parken. Effekten håraf kan icke ens den lifligaste imagination skapa sig. Kring kanten af hvarje gråsplan smyger sig, liksom ett perlband, en rad af små tåta ljus, icke så höga som sjelfva gråset. Gröna till fårgen likna de fullkomligt lysmaskar. En och annan år åfven kastad hår och der i sråset.