Article Image
slaget angaf tydligen endast beråkningsgrunden, divisorn sör bråkskalan, och åmnade alls icke skyldra med några imaginåra parceller. Man torde utan öfverdrift kunna antaga, att de fastigheter, som ej åro vårda 500 rdr bko, åro så få, att de gerna kunna uteslutas ur råkningen, och då går graderingen bland de öfriga från ett halft till 6, eller, i hela tal uttryckt, från 1 till 12, med nåra qvadratisk progression af förmågenheten i förhållande till röstråtten. Det hvilande förslagets skala gär från 1 till 16 i enkel progression. Skulle man nu, i qvittning för fastigheterna under 500 rdr, utesluta sextondelar ur det hvilande förslaget, så finge vål dettas skala ett båttre utseende, nemligen blott från 1 till 8; men den fördelen motvåges vida af den olika förmögenhetsprogressionen. Men nu kommer det svåraste Aber för det hvilande förslaget. Enligt det anförda skulle valråttsbeståmmelserna i båda förslagen våga någorlunda jemnt; men denna jemnförelse håller stånd endast då man blott såtter 1848förslagets afdelning för val genom elektorer emot hela 1840-förslaget, som ej kånner annat valsått på landet. Hvart tar deremot jemnförelsen vågen, då man tar i betraktande det förras s. k. streck, med omedelbara val derofvanför? Antag t. ex. 20 elektorer såsom medium för hvarje valdistrikt, så år klart att den omedelbart våljande erhållit 20 gånger större inflytande ån den medelbart. Efter vår ofvan gjorda förutsättning blefve då, i afseende på röstgraderingen, förhållandet de båda förslagen emellan som 12 till 160, till 1840-förslagets fördel. Man ser att proportionen vål kan tåla vid afprutningar för missråkning, utan att resultatet förändras. Vi tala hår åndå alls icke om det hvilande förslagets tillkrånglade och snåfva beståmmelser i afseende på den öfre kammarens tillsåttning m. m.; ty 1840-förslagets företråden i dessa delar åro af Najaden öppet er

18 september 1850, sida 2

Thumbnail