Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1850, sida 1

I o— Hvad gör det, blott jag vet hvar det år; hvad såger du derom, Bad-boy? ån ja, går det för sig, så inte nekar jag att arbeta. DUå, ån du, Tomby? Det beror på hvad jag skall göra. ÖU För fan! du behöfver endast dansa polska framför banknoterna. Ö Det blir vål inga lekar också... med knifven? Ån Nej! på sin höjd med knytnåsvarne ... kanske. Ack! med knytnåfvarne, det går jag in på! — Det år det samma. Du vill inte såga hvar? — återtog Badboy ånyo. — Hvad angår det dig, når du slipper betala resan. — Det år rått. — Nå, till verket genast! enast? — upprepade Tomby med ett slags grymtning, som snarare tycktes komma från ett djur ån från en menniska. — Ja, just nu. — Nå, ån nattvåktarne och polisen då? — Dem låter man passera till venster, medan vi gå till håger. I