Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1850, sida 2

— län. Dessutom begår regeringen bemyndigande att upptaga ett statslån af 8 mill., under vilkor, som framdeles komma att nårmare meddelas församlingen. Församlingen år långtifrån fulltalig; blott 81 val hafva, på grund af förhållanderna i Slesvig kunnat ega rum, i stållet för 100. Några deputerade, som stannat i Slesvig, och andra, som befinna sig vid armå6en, hafva laga ursåkt för sitt uteblifvande. Första dagen var alltså blott något öfver hålften af församlingen tillstådes. Utgifvaren af det i Rendsburg utkommande bladet das Volk, boktryckaren Lexow har, för smådelser mot konungarne af Danmark och Preussen, blifvit dömd till 8 års tukthus. TYSKLAND. Det påstås i Berlin, att grefve Westmoreland, som rest hem till England, icke kommer mera tillbaka som minister, och som hans eftertrådare betecknas legationssekreteraren Howard. Det bekråftar sig icke, att Frankrike och England förklarat sig icke vilja erkånna Förbundsdagen, med mindre ån Preussen deltog i densamma. Nesselrode skall i Ischl hafva ofvat att erkånna Fårbundsdagen och ditsånda en gesandt samt bruka sitt inflytande hos de andra stormakterna för att förmå dem att taga samma steg. ÖSTERRIKE. Armekorpsen i Böhmen sörstårkes ånyo. Lins omgifves med starka sästningverk; allaredan lår en summa af 6 å 8 mill. slor. vara dertill beviljad. FRANKRIKE. Den nya vallagen reducerar valmånnen i Seinedepartementet. hvilka i April 1849 utgjorde 324,369, till 112,245. Utrikesministern Lahitte skall ha tillställt engelska och ryska kabinetterne en not angående grekiska successionsfrågan, hvari söreslås dess asfgörande genom en konferens i Paris, i hvilken de 3 skyddsmakterna deltaga. Salvandy, knappt återkommen från Wiesbaden, har rest till Claremont; men tror att han skall verka för sammansmåltningen af de begge bourbonska linierna. Guizot, Duchåtel och Dumon ha likaledes begifvit sig till Claremont. ENGLAND. Man har nu ofsiciel underråttelse om, att tråden till den elektro-magnetiska telegrafen är skuren i tu af klipporna vid franska kusten. Entreprenörerne hafva dock icke håraf låtit afskråcka sig, utan äro nu i begrepp att förlågga stationen på franska kusten nårmare ned mot Calais, hvarest botten skall vara af en gynnsammare beskaffenhet. Man tånker dessutom anbringa 29 å 30 andra trådar under hafvet, för att stådse hafva några i reserv. I Irland smickrar man sig med det hopp, att linien i sinom tid skall fortsåttas genom England, under den 60 eng. mil breda irlåndska kanalen till Irlands vestligaste udde, hvarigenom underråttelserna från Amerika skulle kunna komma 30 timmar tidigare till Europa, ån för nårvarande. nMothschildarnes moder har afgått med döden i en ålder af 68 år. Kkoblonien Adelaide i Australien synes vilja I blifva en medtåflare med Californien i guldrikedom; det nyligen begynta guldvaskeriet år så lofvande, att utvandringen till Californien safstannat. En presbyteriansk andlig, Doctor Lang i Melbourne i Nya Holland harl begynnat en I stark agitation för att lösrycka de australiska kolonierna från moderlandet. Sedan skulle de bilda en konfedererad republik i likhet med förenta Staterna. Lang har imellertid blifvit bysatt, men invånarne i Melbourne sammanskjuta medel för hans utlösande. SPANIEN. Utkastet till ett konkordat emellan påfven och spanska hofvet har tillsåndts detta sistnåmnda till ratifikation. Påfven sanktionerar —— — — —