Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1850, sida 1

utgång från skolan (i 10—12:te året) i Söndagsskolan till 18:de året påminnas om sina skolkunskaper också af bigtladren, bekommer det katolska presterskapet en sådan makt öfver solket i religiöst afseende, alt det vore ett under, om i någon församling det oaktadt protestantismen skulle kunna vinna inflytande. Dessutom bigtar det katolska folket i Osterrike några hvarje 14:de, de flesta hvarje 30:de dag. De lågre folkklasserna hållas således hela sitt lif från döpelsen till den sista 5mörjelsen beständigt fångna i presterskapets hånder; och då nu dessa samt och synnerligen anse Luther, Calvin, Levregle och öfriga reformatorer som sörständsförvirradey, vållustige stolte, oppblåste. numera osalige), icke reformatörer, utan destructörer af kristi kyrka; så har prolestantismen, åfven då den nya skolförfattningen en gång blir införd, icke mycket att hoppast). ) Wenn sich zu seiner (Luthers) Entschuldigung etwas sagen lässt, so wäre es das einzige, dass er zeitweise in seinem Kopf verräckt war — — aber auch das ist cine schlechte Ehre fär die Lutheraner, wenn sie zugeben muässen; ihr Stifter habe an Geisteszer ruttung gelitten. Abendunterhaltungen eines Lanäpfarrers — en i Osterrike bland folket temligen utbredd bok, af presterna rekommenderad och af den ånnu lefvande gamle Furstbiskop Bernard i Brixen genom ett sårskilt af honom förf. förord, som den bästa folksymbolik anbefalld. ;) Så heter det t. ex. om Calvin: Han ändade sitt lif i förtviflan, och dog förtård af en sjukdom, hvarmed Gud endast hemsöker Rebellen och Verfluchten, och på ett annat stålle sUnter Anrufung der Teufel, unter Schwåren, Flächen u. Gotteslåsterungen habe er seine boshafte Seele auf das erbärmlichste ausgehaucht. Abendunterhaltungen eines LandspfarVers. i) Den folkskola hår skildrats, ligger i medlersta Tyrolen, nåra Meran. A C