att insinna er skall ni visa att ni ännu med vånskap vill omsatta er tillgifna Charlotte.-Det år ju precist detsamma som du tånkt såga henne — sade jag efter att hafva genomlåst brefvet -— hvad finner du för nedrigt deri? — Du begriper då ingenting ...fan anammal... — Nej, sannerligen år icke detta en gåta för mig. — Men inser du då ej, hvilken chikan! Det år jag, som blifvit förskjuten . .. jag, som fått korgen... — Det hår fattades endast... nu år du ju komplett galen ...ha ha ha! — En korg... hvilken chikan! — Ha ha ha! tror du dig då vara ensam privilegierad korgmakare ... det var emellertid rått åt dig, vildhjerna ... nå, år det roligt att få korgen? Allon svarade ej. Han gick ånnu några gånger kring rummet och satte sig ned att fullånda sitt bref till Charlotte med följande postskript: -Min fröken! Jag har efter nedskrifvandet af förestående rader, emottagit edert sednaste bref, och kan således ej annat ån lyckönska