Aiiii — omedelbara afdelningens, och behöfdes således blott 11 ledamöter af städernas 30, för att gifva öfvervigten åt den förra sidan. I afseende på öfra kammaren skulle deremot, på grund af samma förhållande, antagas, att valnämndens ledamöter från de båda olika afdelningarne på landet komme att stå ösverhufvud lika mot lika, och stådernas följaktligen att gifva ut: slaget. Men att döma af tabellerna från de slesta städerna, år borgerskapets eller nåringsidkarnes antal der så önervägande öfver adelns, presterskapets och embetsmännens, som öfverhufvud må antagas föreställa det aristokratiska eller de privilegierades parti, att, så vidt det kan dömas af siffran och af föregående erfarenheter om valen till Borgareståndet, minst två tredjedelar af detsamma element, som gjort sig gällande i Borgareståndet vid de sista riksdagarne, skulle erhålla ösvervigten vid stådernas val, och pluraliteten i det hela af valnämnderna till första kammaren komme då i allt fall att stanna på den liberala sidan. Härvid återstår naturligtvis i allt fall, i afseende på valen till första kammaren, den motbjudande inskrånkningen i valbarhetsvilkoren enligt 31 S, nemligen såvida ej två tredjedelar af valnämnden äro ense. Men hufvudfrågan år dock alltid hurudan pluralitetens karakter blir bland de våljande; ty om denna tillhör det liberala partiet, så är väl ingen tvifvel derom, att inom hela riket finnas mer ån 100 vånner af reformen och framskridandet, åfven bland dem, som hafva den högre plats i samhållet, att de derigenom åro valbare, eller ock ega 32,000 rdr rgs, och de öfriga 20 kunna väljas bland dem, som förut varit riksdagsmån i andra kammaren, utan afseende på andra vilkor. S Sedan åfven Aftonbladet numera kastat personlighetsprincipen öfver bord och gifvit sig in i detta vidunderliga bråksystem, som, i fall det vinner framgång, skall förorsaka vårt arma sådernesland oerhörda olyckor, tjenar det vål till intet att visa, att af 124, 251 myndiga svenske mån endast 236, 849 enligt det hvilande förslaget hafva någon röstrått; det tjenar till intet att förutsåga, att de uteslutne, uppgående till nåra 4 million mån, på grund af en rått som icke kan bortresoneras, förr eller senare skola taga hvad man nu vågrar dem. Vi skola således för tillfället endast följa Aftonbladets resonnemanger. A. Bl. antager vål, men anser icke för alldeles gifvet, att det aristokratiskt byråkratiska elementet skulle få öfvervigt ens vid de omedelbara valen på landet, åtminstone ej öfverallt. För att skingra A. Bl:s villsarelse i detta hånseende, taga vi oss friheten hånvisa till en beråkning af hr Weern j:r, införd i Handelstidningen, och åfven i Bore för den 14 April och håraf skall A. Bl., genom de grås egna kalkyler, finna att, af 19 lån, adel, prester och embetsmån hafva öfvervigt uti 10, då deremot borgare, bönder och andra blott hafva det i 9, samt att förhållandet i de dfriga 5 lånen der s. k. uppflyttning skall åga rum, beståmdt lutar till förmån för aristokratien. Af denna kalkyl skall A. Bl. Se, att i de lån, der aristokratiens öfvervigt är gifven, den år gifven med besked och i håg grad; men att borgarnes och böndernas antagna öfvervigt i de 9 lånen, år påstan ingen. vidare skäll A. Bl., om det vill göra sig besvär, finna, att hr Werns balkyl likasom alla de, hvilka Bore uppgjort, åro i hög grad vilseledande derigenom att alla s. k. andre personer blifvit hånförde till det demokratiska elementet. Öfrerslytta dessa eller en del af dem från böndernås kolumn till adelns och presternas, dit de höra, och man skall komma till den vissa och ovederlåggliga slutsats, att demokratien uti afdelningen för omedelbara val på landet ligger så betydligt under, att den icke i något lån kan få igenom någon kandidat. — I denna afdelning hafva A C