Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1850, sida 1

samtycke. ... Ser ni, major W. år charmerad öfver mitt spelsått ... han estimerar mig för mina superba viner... och dersföre har han ej kunnat refusera min anhållan, isynnerhet som det åfven var hans döende broders sista önskan att dottrens åde skulle förenas med sonens till hans långesedan aflidne vån. Hvad den vackra Hilda sjelf betråffar, så tror jag henne ega nog jugement får att icke afslå en så lysande offert, som denna, utan skryt, är ... eller hvad tycker ni, herr kongl. sekter? — Utan tvifvel! — stammade jag undvikande — gratulerar ... gratulerar. .... Er lycka år sannerligen i så fall afundsvård. — Åh ja... ingen mesallians åtminstone, min vån... men jag måste presentera er... ni måste blifva bekant med min blifvande fåstmå, — Jag blir er förbunden får er artighet, herr kammarjunkare ... Vid det vålbekanta ljudet af ringklockan vaknade major W. ur sin slummer. — Anfåkta och regera! — dundrade han — att den välsignade frukosten åndtligen hunnit bli fårdig. Sedan majoren mornat sig, begaf han sig åstad till matsalongen. Vid frukostbordet blef jag