Article Image
1363 bönder blifvit insläppte för syns skull, men kunna intet utråtta på valens resultater. Emellon 4 och 5000 privilegierade tillsätta således alltid 50 ledamöter i andra kammaren och 12 valmån lånsvis för den första. Dernåst tager Aftonbladet för alldeles gifvet, att -bondeståndet skall få en afgjord öfvervigt vid de medelbara valen eller vid tillI såttandet af 70 ledamöter i andra kammaren. Ehuru det vål borde vara så, att demokratien ovilkorligen skulle kunna tillsåtta åtminstone dessa 70 ledamöter i folkets egen kammare, sedan man lemnat allt det öfriga åt vissa gynnade klasser, så år icke ens detta på långt når gifvet. Visserligen hafva bönderna det största röstetalet i summa taget, men de hafva i förhållande till sitt antal erhållit en så ömklig rösträtt, att de sannolikt skola blygas för att begagna densamma, och således åfven hår blifva öfverröstade. Af i denna afdelning röstande 187,231 bönder, hafva icke flere ån omkring 2000 blifvit hugnanade med en hel röst. Alla de andre hafva blifvit sönderbråkade. Så hafva omkring 65,000 hemmansågare blott yå röst hvardera, omkring 55.000 blott en 4. 50,000 blott 3 o. s. v. — Öfverhufvud taget, hafva bönderna i denna afdelning, som dock bör vara tillkommen för deras skull, icke hugnats med mer ån röst, eller blifvit ansedde för mer ån femtedelsmenniskor. Är det då troligt, att de skola segra eller vårda sig om att vilja göra det, då man till den grad hånat dem såsom medborgare? Men åfven förutsatt, att bönderna hår finge öfvertag i ett eller annat distrikt, så år det dock absolut gifvet till trots får både Bores tabeller och Aftonbladets tro, att de icke kunna tillsåtta alla 70 ledamöterna, eller skaffa sig ösvervigt i andra kammaren. — Att Aftonbladet under sina sangviniska funderingar kommit till det resultat, att det liberala partiet skulle få öfvervigt i ståderna, år ånnu mera rasande ån allt det öfriga. Det lågre borgerskapet blir enligt tabellerna alldeles öfverslygladt af de rikare samt af tillkomne adelsoch embetsmån, och genom det till förmån för rikedomen gjorda stadgandet, att en och samma person kan rösta efter olika grunder, d. v. s. erhålla förstärkt röstratt, år det alldeles förbi med de mindre bemedlades talan, synnerligast som dessa syndare endast blifvit hugnade med små bråkröster, liksom bönderna, under det att de privilegierade kunna ha ånda till 4 hela röster. Vi skola snart med siffror (våra motståndares förtjusning) visa, att hvad vi nu yttrat om stådernas val står fast, och att demokratien åfven der ligger under. — Af hvad nu ofvan år framhållet, följer: att -bildningen och sörmögenheten-med låtthet kunna bilda majoritet åfven i andra kammaren (folkets) och alltid hålla den första ren för hvarje liberal tillstymmelse. Skulle åfven en och annan liberal man komma in i valnåmnderna för sörsta kammaren, så tjenar det ju till intet. Förslaget vill att endast högdjur skola intaga denna afdelning. och den som tviflar derpå, kan låsa efterföljande S, hvilken båttre ån mycket annat visar hvad pratet om demokratiens inflytande på valen till 1:a kammaren har att betyda. S 31. Till riksdagsmån i andra kammaren valbare, som uppnått trettiofem års ålder, kunna utan vidare valbarhetsvilkor, till riksdagsmån i första kammaren utses, så framt vid valet rösterna af mera ån två tredjedelar utaf valnåmndens samtlige ledamöter dem tillfalla. Der sådan röstpluralitet icke vinnes, kunna endast följande till andra kammaren valbare mån af minst trettiofem års ålder till riksdagsmån i första kammaren våljas, uemligen: 1:o Erkebiskop, biskopar, professorer vid rikets universiteter, konsistoriiledamöter, kyrkoherdar i första klassens pastorater, rektorer vid högre lårdomsskolor, samt vetenskapsakademiens ledamöter; 2:0 Ordinarie ledamöter i rikets hofråtter och kollegier, åfvensom de, hvilka innehafva annat med rådsembete vid dessa embetsverk i vårdighet jemförligt eller högre civilt embete, eller inom krigsståndet regementsofsficers eller annan bestållning af motsvarande POE FFF—F

15 augusti 1850, sida 2

Thumbnail