Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1850, sida 1

— ———————— om trettio; — att långre ensam bida Min trogna Julia hade ingen lust. Men jag sick lust att blygsamt tråda fram och på salongsspråk sirligt gratulera; Dock nej! — — den trogna kunde det genera Och sårga liljekinden röd af — skam. Du arma! trogen dock en gång du var, Kanske ånnu! — Jag vill dig ej fördömma, Och minnas Julia som det trogna, ömma, Hångifna barnet uti fordna dar. Och nu till — hemmet, till det gamla Rom! Sjelf en ruin, uti den största glömmer Jag veka smärtan och min Julia gömmer Som ideal i hjertats helgedom. XIII. O! du, som svåfvade på molnets 5 Och blickade på barnet i ditt sköte, Maria! Jag i dråmmen ståmmer måte Med dig, så skall vål gamla dråmmen dö. I natt jag såg dig, ville prågla in Din bild uti min sjål, då flåto dragen Chaotiskt samman, och jag satt, betagen Af ve och saknad, dyster i mitt sinn. I ( I l