nämnda maktens representant Bunsen har imellertid protesterat emot detta protokoll. Uti första artikeln uttala de nämnda makterna den enhålliga önskan, att de under danska spiran förenade lånder bibehållas i deras integritet; uti andra artikeln erkänna de visheten af danska konungens afsigt att reglera ersssöljden sålunda, att Sleswigs och Holsteins förhållande till monarkien förblifver oföråndradt; uti tredje artikeln förklara de sig vilja befrämja fredsunderhandlingarne i Berlin, och i sjerde artikeln förbehålla de sig att komma öfverens om att uppråtthålla denna freds resultater och stålla danska monarkiens integritet under europeisk garanti. I Holstein göras de största anstrångningar att förstärka armeen. Främmande officerare erhålla anstållning vid densamma. Bland andra nåmnes den badensiska generalen Hoffmann och en hanoveransk öfverstlöjtnant v. Wissel. Nord. pr Pressek fortsar att hetsa till krig och har en inflammerande artikel med mottot: Hjelp dig sjelf, och Gud skall hjelpa dig.Kielerregeringen uppmanar skeppsredare och handlande att söka, så vidt som måjligt, att bringa fartyg och laddningar i såkerhet, enår Belinerprotokollet ullstädjer Danskarne att d. 17 börja siendtligheterna mot Slesvig. Insurgenternas embetsmän i södra Slesvig begynna redan att bringa sina personer i såkerhet. Samma steg hafva dock åfven flere af de utaf bestyrelsekommissionen i södra Slesvig anstållde embetsmån måst taga för att undgå den fanatiserade pöbelns misshandlingar. Borgmåstare Davids i Husum och flere andra danskt sinnade embetsmån hafva begifvit sig till Flensburg. Deremot hafva flera ifriga Slesvigholsteinare funnit sig föranlåtna att lemna Hadersleben och b begifva sig till södra delen af Slesvig. I Flensburg år spånningen emellan tyskt och danskt sinnade så stark, att man fruktar får blodiga scener, i fall garnisonen skulle lemna staden. De holsteinska agenterne Schleiden, Harbou, Liljencron och Baudissin fara omkring i Tyskland för att agitera emot fredsslutet. TYSKLAND. En ofta vål underråttad tidning, ,Leip. Teit.beråttar, att stridigheterna mellan Preussen och Österrike blifvit bilagda. I hufvudfrågorna hade man blifvit ense, och några ånnu återstående mindre vigtiga stridspunkter torde utjemnas på vanlig diplomatisk våg. Såsom tillförlitligt påstås, att förbundsdagens plenum, fullståndigt konstitueradt, ånnu denna månad skall åppna sina sessioner. Äfven Berlinertidningar tala om en med det snaraste förvåntad öfverenskommelse emellan Preussen och Österrike. Likasom i Berlinerfreden skulle man å ömse sidor förbehålla sig sina råttigheter och sedan gemensamt ordna Tysklands angelågenheter, dervid tagande till utgångspunkt den stållning, som derstådes egde rum före marsrevolutionen. Demokratien angriper Preussen för Berlinerfreden och söker förmå Tyskland att understödja hertigdömena, samt anser den nuvarande församlingen i Frankfurt för obefogad att ratificera freden på de tyska staternas vågnar, utan vill hafva öfverlemnadt åt hvarje sårskild stat att handla i denna sak som den finner för rådligast. Man uppmanar på flera stållen i Tyskland att bilda hjelpföreningar för att understödja Slesvigholstenarne. Det förljudes, att Hannover vill ratifiecra Berlinerfreden och att underhandlingar drifvas med Bayern och Oldenburg för samma saks skull. ÖSTERRIKE. Wien den 10 Juni. Haynau har, för det han underlåtit att uppfylla honom gifna order, blifvit afsatt från sitt kommando i Ungern. Någon eftertrådare har han icke erhållit, men civilkommissarien för Ungern, baron Geringer, har imellertid begifvit sig tillbaka till Pesth för att åter fortsåtta sina för en tid afbrutna funktioner. Haynaus afsåttning betraktas af allmånheten såsom ett afgörande steg till en öfvergång från sabelvåldeis undantagstillstånd till det konstitutionella systemet. Radetzky, som visat sig lika sjelfrådig i i Lombardiet, som I Haynau i Ungern, lår våntas af ett lika öde, så vida han ej fogar sig i att dela makten med en civilkommissarie. TURKIET. Enligt underråttelser från Bucharest år bulgariska resningen att anse som alldeles dåmpad. Äfven bosniska resningen synes vara fullkomligt undertryckt