Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1850, sida 1

2 Anmålan till deltagande i mötet kan ske så väl skristligen till bestyrelsen, som mundtligen, då inträdeskort för mötet uttagas i bestyrelsens byrå, hvilken för detta ändamål hålles öppen alla dagar under veckan nåst före mötet uti huset N. o 7, Qvarngatan i Örebro, hos råntmåstaren Ekmark kl. 11 f. m. — 1 e. m. samt 4—6 e. m. För dem, som inom den 22 nåstkommande Juni derom uttryckligen gifva sin önskan tillkånna, vill bestyrelsen gå i författning om betingande af bostad under mötet, hvarå ledamöterne sedermera vid ankomsten till staden erhålla adress uti bestyrelsens byrä, der biljetter får mötet utlemnas emot den i stadgarne föreskrifna afgift af en riksdaler specie. Likasom vid föregående. landibruksmöten egt rum, åmnar bestyrelsen föranstalta en exposition af landtbruksprodukter, redskaper, modeller och kreatur, hvilken sistnåmnde år utsatt att försiggå Thorsdagen den 25 Juli och hvarom sårskildt programm kommer att införas i Örebro provinstidningar samt till hushållssållskaperne uti angrånsande lån försåndas och genom deras försorg kringspridas till kånnedom för dem, som vilja tåfla om de för uppvisandet af utmårktare husdjur utsatte premier. Alla bref och remisser rörande mötet adresseras på Örebro till bestyrelsen för det femte allmånna svenska landtbruksmåtet. Örebro den 26 April 1850. August Anckarsvärd. H. Hamilton. C. A. Staaf. A. Coijet. G. Armann. C. Stedt. O. Hedengren. J. Bohman. B. 6. Melin. A. Lindberg. G. A. Gethe. C. O. Troilius. Frågor vid femte allmänna svenska landtbruksmötet. KE. 1. Är det sannolikt att en fullkomlig handelsfrihet, och således låg eller ingen tull på alla ineller utgående varor, skulle utöfva ett vålgörande inflytande på Sveriges landtbruk? — I motsatt fall, hvilka inskrånkningar borde denna princip. vid tillåmpningen underkastas? 2. Kan fabrikernas skydd i ett land, genom strånga prohibitivförfattningar, verka till högre vårde på landtbrukets produkter i allmånhet, eller af dem i synnerhet, som af samma sabriker konsumeras? 3. Kunna några allmänt antagliga grundsatser uppstållas, rörande de olika sätten för arbetspersonalens antagande, underhåll och aslöning vid en landtegendom? — Är det genom inråttandet af jordtorp, antagandet af stattorpare, egendomens skötsel med tjenstfolk i husbondens kost, eller på något annat sått, som man såkrast kan befordra så vål jordegarens fördel, som den arbetande klassens sedliga förbåttring och ekonomiska förkofran? 4. Då samhållets lycka till en ej ringa del beror af jordbruksarbetarens bildning och vålstånd, månne ej, såsom ett medel till ernående deraf, folkskolan skulle kunna lemna undervisning i trädgårdsskötselns och landtbrukets enklaste grunder, med tillfålle för lårjungarne att handlägga vissa dertill hörande göromål? — Och huru skulle, för sådant åndamål, folkskolan låmpligast organiseras? 5. Hvilka verkningar hafva de lågre landtbruksskolorna Utöfvat så vål på sjelfva landt