Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1850, sida 1

——— —————— — möbler, sammet och guld, speglar, tapeter — sållsynta lyxartiklar i Frankrike, till och med i den nårvarande, ånnu mer i den förflutna tiden — målningar, gravyrer, korteligen: allt, hvad man kan köpa för penningar, fanns sörsamladt i detta praktfulla förmak. Panelningarne af rummets våggar innehöllo eller hade innehållit de sållsyntaste målningar af vidstråckt omfång och mest af Italienska måstare. Likvål kunde man varseblifva, att några af dem hade erhållit en annan plats, och dessa hade, såsom spåren på våggarne bevittnade, varit af ett större omfång, ån de qvarblifna, och åfven tvifvelsutan af ett ånnu större vårde, ånskönt de, som ännu voro der besintlige, hade kunnat pryda furstliga palats. Öfver den höga kamingesimsen af rent hvitt marmor, med sina många utsirningar och eleganta proportioner, hångde ett ovalt portrått bilden af en ung man. Det var ett vackert ansigte med öppet, ådelt uttryck i dragen. Det var St Victors portrått, sådan som han för långre tid sedan, hade varit. Då och då plågade den bedagade mannen under djupt begrundande mekaniskt upplyfta ögonen till detta portått. Hvilken motsats framstållde sig ej hår! Den ene skön och lycklig; den andre sorgsen och borttrånande. Dörren öppnades nu, och en ålderstigen