Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1850, sida 2

gar af d. 25, hamburgska af d. 23 och franska af d. 21 dennes. Den adress, den slesvigska deputationen öfverlendladr konungen vid den audiens den hade på slottet d. 23 dennes, år ett mårkligt historiskt dokument. Den innehåller en i kraftfulla ordalag affattad protest, emot de till I Köpenhamn ankomne holsteinarnes befogenhet att representera hertigdömet Slesvig och underhandla å dess vågnar. Med afseende på Slesvigs blifvande stållning, framstålles den önskan, att konungen, ester en ernådd sred, måtte, tills vidare styra landet såsom oinskrånkt suverån, ehuru efter de principer proklamationen af d. 27 Mars innebår (hvilken förordnar Slesvigs införlifvande med Danmark), och först då låta de i bemålte proklamation utlofvade råttigheter intråda, når, förmedelst trogna embetsmåns anstållande, ordningens anda återigen blifver herrskande i Slesvig. Adressen år undertecknad af 8 personer, som förklara sig vara talmån för de trogna invånarne i ståderna Flensburg, Sönderburg, Apenrade, Hadersleben, åfvensom i amten Hadersleben, Apenrade, Lys umskloster, Flensburg och i Angeln, åfven söder om den nuvarande demarkationslinien, på ön Als, i Sundeved, på de Gravensteinska och angrånsande godsen samt i kringliggande delarne af amtet Töndern. Regeringens organ, Berlingska tidningen, förmåler, att de deputerade, efter audiFyfrblefvo -bjudnetill konungens tafsel. I vår kurialstil skulle det hetat blefvo befallte, men åfven i denna bagatell har brådrariket tagit försteget framför oss på reformernas bana. Grefve Reventlow-Farve, syndicus Prehn och regeringsrådet Heinzelmann, de från Holstein ankomne quasi-underhandlarne, hade hvar för sig audiens hos konungen d. 24 dennes. llamb. Nachricht. påstår, att ståthållarskapet i Holstein årnar icke fråga efter Frankfurterförbundskommissionens förståndigande att icke utöfva någon. regeringsmyndighet i södra Slesvig; tvårtom årnar det, för så vidt omståndigheterne tillåta, fortsåtta det hittills följda systemet och utkråfva skatter i Slesvig. Det år en omöjlighet att af de många olika tidningsberättelserna få någon rigtig reda på tysk-danska frågans verkliga stållning. Man tycker sig imellertid förmårka att Preussen, på Rysslands och Englands förestållningar, håller på att draga sig tillbaka från saken, men med hvad pass upprigtighet, det blir en annan fråga. I det ultimatum, som hr Usedom d. 18 öfverlemnade de danska underhandlarne, föreslår Preussen, enligt hvad det förljudes, en sårskild fred emellan Tyskland och Danmark samt inbjuder alla tyska förbundsstater att bitråda densamma så snart som möjligt. För uppgörandet af tvistigheterne emellan Danmark och Uertigdömena skulle man taga den gamla förbundsdagens beslut af d. 17 Sept. 1846 till råttesnåre. Danska politiken lår i synnerhet gå ut på att förhala tiden, emedan slesvigholsteinarnes finanser anses icke sårdeles långe kunna stå emot de påkånningar, som deras rustade stållning medför. ENGLAND. Handelsministern har tillbakatagit regeringens bill angående en båttre reglering af den engelska handelsmarinen. Billen kommer först att förelåggas i nåsta session. FINNLAND. Manusakturdirektionen tillkånnager, att ett af de för handtverkares, manusakturisters och fabrikanters bildning anslagne reseunderståd, 200 rub. s:r årligen under 2 år, kan inom stadgad tid hos vederbörande guvernör Önskas, samt att den, hvilken ifrågavarande understöd tillågges, då resor till utrikes orter för nårvarande icke dro tillåtne, får besöka kånda handtverkerier och fabriker endast i Ryssland och konungariket Pohlen.