Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1850, sida 2

vig, delvis åtminstone, åter i sitt våld, så utvisar dock den nedståmda tonen, deras organer föra, att det icke går dem rigtigt till lags. Nord. fr. Pressee, den sSlesvigholsteinska demokratiens organ, anställer, såsom -Fådrelandet rått tråffande yttrar, sorgliga påskbetraktelser. Skall den påsk, som vi nu fira,I såger den, också blifva en uppståndelsens fest för vår goda sak? Skall den uppstå ur den graf, hvari en trolös diplomati har bragt den, till nytt lif, segerrik, oöfvervinnerlig, oemotståndlig? Eller skall det fattas henne kraft eller mod att språnga grafvens diplomatiska lås? Skall den gå under och blifva lefvande begrafven? -Härtill fogas endast den upplysning, att landsförsamlingen påskafton rådslagit ånda till midnatt; att man tror, att den fattat beslut, utan att likvål hafva kommit till något afgårande resultat, emedan den icke tagit sig några påskferier, utan beramat ett nytt måte till dagen efter annandag påsk. Augustenburgarens förslag om underhandlingar med Danmark omnåmnes icke. -Flensb. Corr:skorrespondent i Husum skrifver, att en medlem af landsförsamlingen, hr Rheder, påskaftonen upptrådt i dervarande borgareförening och aslagt ett slags beråttelse om den politiska stållningen. Enligt hans utsago hade landsförsamlingen så godt som enhålligt sördömt stäthållarskapets politik. I synnerhet hade man gått illa åt resministernHarbou, hvilken varit så oförsigtig att säga, att konung Fredrik dock var deras furste och Danskarne deras bröder, och derigenom fram kallat en våldsam storm. Slutligen skall församlingen hafva beslutat att blott bevilja det af ståthållarskapet fordrade anslag af 8 millioner mark nnder det vilkor, tt armåen oförtöfvadt rycker in f Slesvig ( 0 Berlingska Tidningen försäkrar, att danska regeringen gör allt möjligt, för att göra ett slut på det bedrölliga tillståndet i södra Slesvig, så vidt de öjonblickhiga omständigheternedet medgifva. I-Weser-zeit. skrifves från Berlin under den 28 Mars, att den sista preussiska noten, som några dagar tillförne afsändts till köpenhamn, förklarar, att Preussen vid de fortsatta underhandlingarne vill strångt hålla sig till de af det uppstållda fredspreliminårer, men att det icke har någon ting att invånda deremot, om konunghertigen med hänseende till de inre angelågenheterne skulle söka att komma till en öfverenskommelse med slesvigholsteinska landsrepresentationen. ITALIEN. Konungen af Neapel söker genom hvarje medel att tvinga sina undersäter att petitionera om konstitutionens upphåfvande och envåldets återinförande. Får att icke få sin meritförteckning ökad med en mened, söker han af presterne blifva löst från den ed han aflagt på konstitutionen. En begåran af detta syfte hade blifvit framstålld till ett concilium af neapolitanske biskopar och andlige, men blef emottagen med mycken köld, och efter ett energiskt tal af superioren i Lazaristernes klovter, pater Spaccapictra, enstämmigt förkastad. Superiorn har derefter mäst flykta till Rom, när man ville låter honom böta för sin djerfnet i ett sångelse. Antalet af politiska fångar i Neapel och Siciien utgör för nårvarande 33,000. En advoat har förordnats till sakförare för 1400 af lesamma. Enligt underråttelser från Florens har tokanska regeringen föreslagit den engelska att åta en tredje makt som medlare algöra frå an om den fordrade ersåttningen till engelke undersåter i Livorno, och England har ntagit anbudet och föreslagit att vålja den ardinska regeringen till medlare. Mot detta al skall dock Toskana, på Österrikes inrådan, afva protesterat, och föreslagit Ryssland. PORTUGAL. Bref från Lissabon af den 19 Mars medde1, att sinnesstämningen blir allt mera sör—— tZ3 — F