Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1850, sida 1

re, ke-berätligade, gent emot en klass berättigade, — — D måstare m. ES — — der det att alla möjliga medel anvåndas på embetsmannaklassens utbildning, skötas solkskolorna ånnu i denna stund af lårare, som befinna sig på ungefår samma ståndpunkt af upplysning och aflånas på samma sått, som bondens gårdseller stall-drång. Om E. M:t tåckes kasta en prölvande blick på de villfarelser (Udskeielser) som ega rum hår i verlden, så skall E. M:t finna att hufvudorsakerna till desamma åro att söka i fördomar och okunnighet; vi för vår del åro fullt och fast förvissade om, att det enda råddningsmedlet håremot står att erhålla i upplysningens spridande bland folket. Ingen i sjelfva verkligheten gagnelig och vålgörande reform är någonsin möjlig, om icke folket skrider framåt i upplysning; men med en stigande upplysning skall hvarje vålsignelsebringande reform, så att såga, komma af sig sjelf. På grund håraf anhålle vi på det mest bevekande sått om E. M:ts nådiga medverkan till en radikal reform i vårt skolvåsende, till en reform, som såtter skolan i förbindelse med lifvet och går ut på en verklig statsborgerlig uppfostran. Allmän valrätt. E. M:t kånner de grunder, i följd af hvilka den allmänna valråtten blifvit införd i Danmark och Frankrike. Dessa grunder hafva icke blott allmångiltighet, utan göra sig tillochmed med ökad styrka gållande i vårt land, hvarest sinne för oafhångighet, aktning för lagar och eganderått, fasthet och lugn besinning utgöra hufvuddragen i nationalkarakteren. Det år fördenskull utan tillråcklig befogenhet, att det frihetsstråfvande, som framkallade den norrska konstitutionen, blifvit håmmadt i midten af sin verksamhet derigenom, att den stora massan af folket blifvit utestångd från all delaktighet i statslifvet. Obilligheten och orimligheten i detta utestångande åro så mycket mera skårande och iögonfallande hår, hvarest det hvarken i afseende på förmögenhet eller uppfostran finnes någon våsendtlig skiljaktighet mellan mångden af de berättigade eller icke-berättigade. Sålunda stå hår t. ex. 60, 000 icke berättigade torpare (Huusmeend) gentöfver 40,000 beråttigade jordegare (egare af jordbruk under en skattedalers utskyld) utan att det för något menskligt öga år möjligt att upptåcka någon skiljaktighet i deras lefnadsomståndigheter och utveckling. Den erfarenhet, som man skördat genom utvandringarne till Förenta Staterna, tyckes tillochmed bevisa, att torparen år fåstad vid fåderneslandet med starkare band, ån dessa små, oftast skuldsatta sjelfegare. Vidare befinner sig en stor: del af våra mest upplyste, utbildade och oafhångige medborgat. ex. våra sakförare och lårare, såsom ichvilken icke behöfver att vara utrustad med någon högre grad af bildning, såsom t. ex i statens tjenst varande tulltjenstemån, postfl. Slutligen betecknar konstitutionen såsom oberåttigad den klass af medborgare, som år förpligtad att offra lif och blod för fåderneslandet; — den klass, som i farans stund har fåderneslandets öde i sina hånder, förvågrar