Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1850, sida 1

LGAAAAAAAiiiiiinii — lige dannemannens motion för den gången; men denna vigtiga reformfråga torde vål ånnu en gång komma på tapeten. Rått anvånd och utförd, skall den ovilkorligt en gång hafva samma verkan i Sverige som i andra lånder. Om man antager första porto-nedsåttningen till 4 sk. D:ko lodet, och beråknar, hv ad som år temmeligen såkert, att flera 100,000 st. bref nu gå genom formån och resande, men som då skulle komma att gå genom brefposten, så skulle postverkets inkomst såkerligen blifva lika stor efter detta medel-porto, som den nu år efter det högre olikformiga portot. Då uppbörden genom den ökade rekvexlingen hunne så lllåökas, att ytterligare en killings nedsåttning kunde ske, skulle portot öfver hela riket beståmmas till 3 sk. och slutligen till 2 sk. b:ko lodet, hvilket borde blifva det lågsta. Du finner håraf, att meningen med den successiva porto-nedsåttningen år beråknad på att brefvexlingen i jemnbredd dermed alltid skulle ökas, samt i följd deraf åfven uppbörden. Någon störande kris kunde ej gerna hårigenom uppkomma, emedan portonedsåttningen egde rum så småningom och ej på en gång. Genom det likformiga porto jemnades afståndet emellan långt afskilda orter, och handeln och industrien komme att derpå vinna otroligt. Lågt och likformigt porto för bref har i smått på ett lands industri samma verkan som jernvågs-systemet i stort. Du har, betråssande den nya löneregleringsförordningen, stållt på mig åtskilliga frågor, som jag, enligt hvad jag förut nåmnt, icke fullståndigt kan besvara, då sjelfva handlingen derom ej officielt ånnu år kånd. Så mycket kan jag dock såga dig, att denna regeringsåtgård våckt den största bestörtning och nedslagenhet inom korpsen, kanhånda med undantag af några små kontor: såsom Trosa och Trelleborg, hvilka derpå gjort en obetydlig vinst. Alla de öfriga göra större och mindre förluster på den nya staten. Den indragna afgiften för asgående och ankomne rekommenderade bref, hvilken förut tillfallit postmåstaren, men från och med 1850 ingår till postverket, år beråknad att utgöra 63, 000 rdr, och har varit den mest råttvisa sportel, som en postmåstare innehaft, emedan denna sportel stått i förhållande till arbetet, ansvar och omkostnader; ty du bör veta, att postmåstaren får dertill af egna medel tillslåppa lack, segelgarn, ljus och äryckta qvittenser, och afgiften har ursprungligen varit beråknad såsom ersåttning derför. Efter nya staten år lönen lika, antingen jag per annum får emottaga 100 eller 2,000 stycken rekommenderade bref. På större kontor år-en person fullt sysselsatt med emottagning och utlemnande af sådane bref och får årligen bestrida en ganska kånbar utgift. Efter den nya regleringen har han dock för detta sitt besvår ej större ersåttning, ån den, som blott har 1:del eller Z: :del så mycken möda. Detta finner du nog ej år förenligt med full råttvisa. Dertill kommer den nya lönens bestämmande på grund af postkontorens fördelning uti 3:ne klasser, och hvilken klassifikation ej år gjord med full urskiljning. Så t. ex. hafva Norrköping, Linköping, Wexid och Gefle blifvit upptagne uti andra klassen med lån 700 rdr, eller lika med Skara, Wimmerby och Warberg, då deremot Umeå och Piteå blifvit upphöjda till 2—