Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1850, sida 2

Jag tror,fortfor hon i samma ton, -att morbror har af Anna hört min lefvernesbeskrifning, ty huru mycket hon för ösrigt håller af mig, har hon dock till min hushållsförmåga icke det ringaste förtroende. Men det år Beatas öfverlägsenhet i denna våg, som gjort henne så misstrogen mot mig.— vJag håller visst af dig. återtog han, men jag får upprigtigt bekånna, att jag tycker ånnu mera om Beata. Men det år icke alla, som tycka så (och nu såg han förstulet på sin son). -Nå, hvad tycker ni om den unge distriktlåkaren? Har han tagit lifvet af många ånnu?2— -Mig veterligt, har han ej gjort det af en enda. Tvårtom har han gjort åtskilliga rått lyckliga kurer.— Det år en obeskrisligt hygglig ung karl,menade bergsrådinnan. Gud vare lof, att han kom till den orten!— -Hvad har du med det att bestålla?frågade hennes man. -Tänker du bli sjuk i sommar?— -Jag tånker att vår herre gör med mig som han behagar, svarade hon andåktigt;men skulle han pålåg ga mig sjukdom, så må jag såga, att en skicklig låkare, når man bor så långt ifrån stad, år af oskattvärdt vårde.