Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1850, sida 2

sig gållande och jemvål får de närlngsidkare. som, genom nådigt bifall till den införselsfrihet, hvilken år föremäl för denna vår underdåniga framställning, möjligen åännu kunna anse sig förnärmade i det skydd, de för sine yrkens beständ påråknat, blifva en såker öfvertygelse om deras misstag i den af dem i berörde hånseende befarade väda, ty onekeligen mäste det medgifvas, att i den mån antalet af svenska koflerdi-fartyg ökas, i samma mån skola ock de nåringsidkare, som hår i riket egnat sin verksamhet åt sådana yrken, som sysselsåtta sig med tillverkningen af artiklar, hvilka för skepps utrustande åro behöflige, vinna en ökad afsåttning deraf, åfven om sådana artiklar få till riket tullfritt införas. Dessutom torde ock hårvid oss tillåtas underdånigt erindra, huruledes tvenne stater bland de nationer inom E suropa, som idka den största verldshandel, i hånseende till upphjelpandet af deras skeppsrederier, medelst en liberal tulllagstistning, nyligen gifvit exempel, hvilkas efterföljd af andra staters lagstiftare tidens kraf högeligen påkallar. Så har inom Stora Britannien, det stadgande gjort sig gållande, att fartyg, som bygg as utrikes, för att i de förenade rikenas handelsflotta inregistreras, få derstådes tullfritt införas, och Hollåndska regeringen lårer nu hafva i beredskap till framlåggande för de lagstiftande kamrarne det förslag, att Hollåndska rederier må hådanefter låta bygga sina fartyg, hvarhelst de vilja, och hafva blott vid utstållandet af det första nationella Nederlåndska bilbrefvet, att betala en inregistreringsafgift af en procent af fartygets vårde. En vida vigtigare omståndighet, hvarpå vi åfven utbedja oss få påkalla E. K. Maj: ts nådiga uppmårksamhet, år dock den föråndring, engelska navigations-lagarne numera undergått och som inrymmer fråmmande nationers laggor nåra nog samma råttigheter som Britanniens egen. Vi behöfva icke inför E. K. M. utvisa hvilka oberåkneliga fördelar dessa rättigheter skulle för svenske skeppsredare medföra, om de blifva satte i tillfålle, att, med anvåndande af rikets naturliga tillgångar, dka sin handelsfiotta, så, att de af dessa råttigheter kunna sig begagna, innan de af andra nationers rederier möjligen blifva derutinnan förekomna. Denna omståndighet utgör en hufvudsaklig anledning till den underdåniga ansökning, hvarmed undertecknade skeppsredare hår i staden nu, i stöd af hvad vi i möjligaste korthet haft nåden anföra, underdånigst våga anhålla, att den frihet från införsel-tull, som uti 13 H af underråttelserna till nu gällande tull-taxa är medgifven utlånning för hår i riket nybyggda fartygs inventarier, äfven må få åtnjutas af svenske skeppsredare, och att enahanda tullfrihet jemvål må förunnas dem för skeppsfrnödenheter, som i allmånhet för deras fartyg erfordras och anvåndas. Med djupaste undersåtlig vårdnad, nit och trohet framhårda Åc. (Forts.)