annat förslag, som går ut på seqvesterns förlångning till den 1 Aug. 1850. Detta förslag bitråddes af utskottet, och antogs af församlingen, som likaledes biföll upphåfvandet af seqvestern å Joinvilles och Aumales egendomar. Diskussionen erhöll en liflig karakter, genom ett inpass af den ifrige legitimisten Larochejaquelin: Han motsatte sig icke utskottets förslag betråffande Aumales egendomar. Men detta namn påminte honom om ett annat. (Afbrott.) Hertigens af Aumale namn påminte honom om den olycklige prinsen af Bourbon. (Knot.) Alla partier borde behandlas lika. Piscatory interpellerade talaren håftigt och fordrade, att han skulle förklara sig. Larochejaquelin erinrade om, att i hertigens af Bourbon testamente utsatts en betydlig summa för de olyckliga Vendå6erna (stoj) och frågade om hans föregifna sjelfmord kunnat föråndra dessa beståmmelser. Han vådjade till hertigens af Aumale råttskånsla för att erhålla en skadeersåttning. (Hertigen af Bourbon dog 1833 på ett mysteriöst sått, säsom det föregass genom sjelfmord, ehuru alla omståndigheter tala deremot. I sitt testamente hade han anslagit 100,000 fr. råntor och ett af sina slott åt sårade och fallnes efterlemnade från kampen i Vendee, och universalarfvingen, hertigen af Aumale, skulle utbetala dessa rentor. Testamentet ogillades genom en kunglig förordning, och de 100, 000 francs råntor gåfvos åt hertigen af Aumale.) Larochejaquelins tal framkallade stor uppståndelse, synnerligen hos orleanisterne, som trodde sig finna en förnårmelse i detsamma. — Sedan begynte förhandlingarne af underyisningslagen, som för andra gängen skulle företagas till behandling. Diskussionen afbröts snart af de redan omförmålta interpellationerna till ministeren om oroligheterna, och församlingen åtskiljdes i stor uppståndelse. I mötena den 5 och 6 fortsattes åter diskussionen, utan att leda till något resultat. Deremot skred denna sak ett godt stycke framåt i mötet den 7, då de 4 första artiklarne af lagen blefvo antagna. Den första artikeln beståmmer, att högsta undervisningsrådet skall bestå af undervisningsministern såsom president, 4 af sina kolleger valda erkebiskopar eller biskopar, en andlig af reformerta och en af lutherska bekånnelsen, begge valda af sina konsistorier, en af sina kolleger vald medlem af israelitiska centralkonsistorium, tre af sina kolleger valda medlemmar af kassationsdomstolen, tre å allmån sammankomst valda medlemmar af franska institutet, 11 af presidenten utnåmnde ledamöter, af hvilka 8 tillhöra universitetet i Paris. Dessa sistnåmnde 8 åro de enda ståndigvarande, lånade ledamöterne, men de kunna, enligt andra artikeln, af presidenten afsåttas. Tredje artikeln stadgar, att de öfrige ledamöterne utnämnas för 6 år, men alltid åro ånyo valbara. I sjerde artikeln beståmmes, att undervisningsrådet skall ha 4 ordinarie möten om året, men undervisningsministern eger derjemte, attkalla till extra ord. möten. — Uti måtet den 8 gåfvo förhandlingarne om de domfållde representanternes uteslutning anledning till ett håftigt tumult, i det Michel (de Bourges), hvilken protesterade emot domens råttvisa, flera gånger efter hvarandra blef kallad till ordning af presidenten och slutligen fråntagen ordet. Han lemnade tribunen under bifallsyttringar från bergpartiet, som ropade: Lefve republiken ! Midt under larmet röstades öfyer förslaget, som blef antaget. Regeringen år efter vallagens beståmmelser förpligtad att inom 40 dagar låta företaga de nya valen, och enligt Monitören af den 8 åro de faststållde till den 10 Mars. Sedan förekommo hr Piscatorys interpellationer i grekisk-engelska frågan. Utrikesministern Lahitte förklarade, att hr Drowin de Lhuys blifvit skickad till London för att erbjuda Frankrikes bemedling, och uttalade den förhoppning, att anbudet skulle antagas samt försåkrade, att amiral Parker redan erhållit sin regerings befallning att upphdfva tvångsåtgårderna. I slutet af måtet beviljades ettanslag af 900,000 fr. för anlåggandet af flera elektromagnetiska telegraslinier. — I mötet den 9 förhandlades ett från venstran utgånget lagförslag om naturaprestationer till reparation af bivågar, hvilket antogs till andra behandlingen. Sedan beviljades användandet af I, 200,000 fr., som äterstodo utaf de tidigare voterade 3 millionerna till lån åt arbetareassociationer, och förhandlingen af ett förSlag af Nadaud laf Berget. rörande allmånna