Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1850, sida 2

————— — Viktor! — utbrast Hjalmar häftigt, i det han sprang upp från marken, — det år du, Viktor. ... Åttonde kapitlet. Viktor. Den fråmmande vånde sig om. Då han blef Hjalmar varse, skyndade han honom till mötes under ett utrop af glådje och råckte honom handen. Hvilket lyckligt måte, — utbrast han, — jag sökte just dig och då jag ej fann dig i staden, ilade jag hit, för att om möjligt, tråssa dig allena. Jag har så mycket att fråga och förtro dig.Och din första fråga borde dock gålla dina föråldrar, — yttrade Hjalmar med en ogillande blick. — Vånskapen kommer först i andra rummet.Viktor rynkade ögonbrynen och hans drag fördystrades. Det moln, som låg på hans panna och som för ett ögonblick vikit vid åsynen af vånnen, återkom hastigt. (Forts.) A ITIS KDE INNER TA