Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1850, sida 2

nogråknad, når det år frågan om en rik arsftagerska. Emellertid ansågs löjtnant Gripensköld gåsom en ganska rlycklig ost. Han hade fått en ung, skön fru med tunnor guld till hemgift; han hade blifvit befriad från björnarne, detta slågte, som obevekligt förföljer så många olyckliga löjtnanter; han hade blifvit en välfsdd och fryntlig samiljesader, öfverallt bekant för sin gåstfrihet, sin sömnaktighet och sin kärlek för tobakspipan. Och åren gingo lugnt hån, utan att hans vanor föråndrades. Han avancerade från löjt nant till kapten, fick kompani med boställe, hvilket bortarrenderades, tog slutligen afsked, erhöll majors titel och pension. Sådan var hans meritförteckning. Flere år efter Viktors födelse hade Fanny skådat ljuset. Majoren, som aldrig rått ålskat den förstnåmnde, hvilket dock måhånda hade sina skål, dem den skarpsynte låsaren utan tvifvel gissar, koncentrerade all den ömhet, hvaraf hans våsende var möjligt, på denna dotter, hvilken han beslåt gifva den mest lysande uppfostran, som för penningar kunde åstadkommas. Viktor hade redan tidigt blifvit skickad i skolan och syntes sållan i föråldrahemmet.