Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1850, sida 2

Uner emot polismåstaren Schrader. blir vanmåktig. ken Sedan förekommer Platasrågan. Handtverksföreningen har blifvit stånsd och ett par af det tyska partiets förkåmpar förviste från staden. Från Flensborg berättas, att förklådda gendarmer fara omkring i norra Slesvig och uppmana permitterade sSlesrigholsteinska soldater att vånda tillbaka till sina korpser, men hos en stor del af de permitterade sinna dessa uppmaningar alls intet gehör. I en by vid namn Österhusum har en permitterad såndt sin uniform tillbaka och en annan har sålt hela munderingen för 20 sk. courant. FRANKRIKE. Nationalförsamlingens förhandlingar. — Mötet d. 5 dennes. Dupins skrifvelse upplåses, uti hvilken han afsåger sig presidentbefattningen, på den grund, att han, då han sednaste gången blifvit återvald med en majoritet, vida underlågsen den han erhållit vid de föregäende omvalen, befarar sig icke kunna framdeles päräkna det understöd i församlingen, hvilket han hittills åtnjutit och utan hvilket en enda mans energi snart är uttömd och Denna skrifvelse våcker mycMötet afbrytes en stund. Alla låktasensation. re, och i synnerhet diplomaternes, åro starkt besatte. På en förfrågan af Emanuel Ärago, sörklarar justitsministern Rouher, att England icke afslutat något hemligt fördrag med Rosas, hvilket försäkrade det om handelssördeogrundad. lar, och att således den misstanken, att England af denna orsak sökte afböja, det franska regeringen företoge något emot Rosas, var Hvilka modifikationer regeringen hoppades ernå genom Lepredourska fördraget, kunde ingen vilja höra på den ossentliga fribunen, ty annars vore det båttre att genast dekretera: 5Dben demokratiska republiken försar blott sörmedelst ultimatum och diplomamån uppmärksamhet tribunen. Ihiers bestiger under allHan beklatråda i opposition emot hittills alltid understödt, men hans ölyertygelse bjuder honom, att i denna angelågenhet gripa till ordet emot henne. Sedan utvecklar han, huru handeln med Sydamerika år af största vigt för Frankrike, emedan hår allena franska sjöfarten går i hand med handeln, hvilket annars icke var fallet, enår, under det franska handeln tilltager, franska sjöfarten aftager. Utan kriget skulle Frankrikes handel med Sydamerika uppgå till 200 mill. Uti franska sjöfartens interesse, måste Frankrikes inflytande och handel i Sydamerika höjas för hvarje pris. Hvad man talat om europeiska förvecklingar, hvilka kunde uppstå genom ett krig med Rosas, saknar all grund. England har icke kunnat hindra Frankrike att besegra Marocko, Amerika att erösra Californien. England år för klokt, att icke erkånna det Frankrike har fullkomlig rått emot Rosas. Det hade varit Englands och Nordamerikas gesandter, som en gång yttrat till honom, då han ånnu var minister: -Gör dock en gång slut på saken med Rosas! Det år icke sannt, att franska handelsinteressen och kolonister dragit sig från Montevideo till Buenos Ayres. De, som kriget och osåkerheten fördrifva ur Montevideo och dess grannskap, skola återvånda, så snart såkerheten blifvit återstålld. De sydsransyska kolonisterna sinna icke sin utkomst på sråsslätterna kring Buenos Ayres, utan i den för åkerbruk passande trakten kring Montevideo. Ministern har anfört, att det pehösdes 20,000 man till en expedition emot Rosas. Liksom om icke England med 4000 man och 3000 matroser båsegrat China och tvungit det opium; Nordamerika icke eröfrat Mexiko med 6000 man; amiral Laine icke med 300 Fransmån slagit 53000 Argentiner o. s. v. Frankrike är förpligtadt att understödja Montevideo, emedan det förledt Montevideo till kamp emot Rosas. Det är en hederssak för Franktien år afskaflad.gar, att han måste regeringen, som han att taga sitt