jade den stora råttjagten i Paris kloaker. Bytet tycktes blifva utomordentligt rikt; mer ån 250,000 råttor fångades genast, och innan jagtens slut hoppades man kunna uppbringa antalet till 600,000. Kommunalrådet tror, att 4 dylika jagter årligen blifva tillräckliga att inom så år befria staden från denna plåga. Råttjägarne begagna många slags medel för att bemåktiga sig sitt villebråd. Det, som visat sig vara båst, år en stor lådersåck, i hvilken låggas stycken af fårtalg, som råttorna tycka mycket om. Såckarne åro så sinnrikt inråtade, att råttorna utan svårighet komma in, men alldeles icke hitta ut. Detta nya slags sållor uphstållas i gathörnen, och råttorna jagas sedan så, att de strömma till såckarne likasom till en central-punkt. De trakter, i hvilka dessa djur båst och mest trifvas, åro qvarteren kring hallerna. De i nårheten af Seine liggande gatorna, marknadsplatserna, stranden vid den lilla floden Bievre och gatan Pascal i förstaden S:t Marceau åro i högsta grad hemsökta af dem. Bland de 250, 000 råttorna voro blott 500—600 svarta, så kallade engelska råttor. Tvenne af dessa djur, racens jättar, hafva af rättjågarne blifvit skånkta till Jardin des Plantes. Från åndan af svansen till nosen höllo de 19 svenska tum; deras ögon åro röda och pelsen svart glånsande. Deras vildhet år så stor, att dessa nämnda exemplar af de engelska råttorna inom 10 minuter hokstasligen slukade en stor råtta af ett annat species. På ön des Ravageurs i Seine dödas och flås djuren. På skinnen hafva tvenne handskfabrikanter i Grenoble, lagt beslag. Förberedelserna till den största konstoch industri-exposition i verlden. Arkitekterna James och Georg Munday hafva nu afslutat ett kontrakt med Londonska sållskapet för de sköna konsterna, betråfsande detta sållskaps president, prins Alberts plan till en exposition af alla nationers konstoch industri-alster. Expositionen skall ega rum år 1851. Enligt kontraktet hafva byggmästarne utan någon slags såkerhet åtagit sig att på egen risk tillvågabringa denna utomordentliga exposition och hålla sållskapet för de sköns konsternaskadeslöst för alla de med planens utförande förbundna omkostnader och förpligtelser. James och Munday skola förskjuta 20,000 Pund Sterling, för att anvåndas till pris belöningar, ochs skola uppföra en rymlig byggning, som ensam år beräknad att kosta 50,000 Pund, och hvartill platsen anvisas af regeringen. Om inkomsten af de öppnade subskriptionerna och af intrådeskorten blir tillråcklig. så byggmåstarne tillbaka det af dem förstråckta kapitalet med 5 proc. rånta; öfverskjuter inkomsten utgifterna, erhålla de två tredjedelar af öfverskottet. Sedan kontraktet undertecknades, har prins Albert vidtagit åtskilliga föråndringar i vilkoren, för att ånnu mer betrygga det allmånnas interessen. En konglig kommission lår komma att nedsåttas, för att undersöka, huru expositionen båst kan verkstållas; kommissionen skall bestå af ledare utaf alla partier och interessen, medlemmar af nuvarande och fordna ministerer samt representanter för åkerbruket, konsterna, vetenskaperna, handtverkerierna och sabrikerna. Dessutom hafva förslag framlemnats om nedsåttande af en mångd lokala kommissioner, såsom ombud för alla interessen i både inoch utlandet. För pengar får man i Ryssland hvad man vill. Såsom prof på det upprörande tyranni, som existerar åfven i de minsta detaljer af ryska förvaltningen, anför en utlåndsk tidn. följande: Det år visserligen judarne strångt förbjudet i Ryssland att båra sin nationaldrågtisynnerhet den långa kaftanen och det länga skågget, men förbudet gåller dock icke de judar, som betala, för att få hafva sitt skågg och sin kaftan i fred. De rika judarne få mot en summa af 50 och de fattiga mot en af 3 silfverrubel, båra hvilken drågt de behaga, -med undantag dock af den, i hvilken David dansade framför arken, hvilken de, liksom andra, endast få begagna under en annan. Polisen tillser mycket noga, att betalningen erlågges, åfven om de icke båra nationaldrågten. Judarne få betala lika mycket för den svaga skåggbotten, som visar sig dagen efter rakningen, som för ett långt skågg, och derför nyttja de naturligtvis hellre det sednare, för att få valuta för sina penningar. Några städer i den Nordamerikanska republiken. Newyork har 500,000 innevånare, Philadelphia öfver 250,000, New-Orleans -150,000, Boston 130,000, Baltimore 105,000 och Cincinnati, som för 10 år sedan var en småstad af föga hatvdenhet. öfver 100.060 innevånare. År