iii RE ne Litteratur. I Tyskland har nyligen utkommit följande arbete: Den wärtembergska prelaten Pr. Chr. Oetingers bibliska ordbok (biblisches Wörterpuch), ånyo utgifven och försedd med nödvåndiga upplysningar och register af J. Hamberger; med förord af G. H. v. Schubert. Stuttgardt (Steinkopf) 1849, 540.-s. Öfver detta arbete låses (i Zeitschrift för die gesammte lutherische Theologie und Kirche, herausg. v. d:r A. G. Rudelbach zu Copenhagen u. d:r H. E. F. Guericke zu Halle, 1849, sid. 566) följande recension af Guericke, hvilken, såsom bekant, år en af den strångt lutherska kyrkans pelare i Tyskland. -Getinger år — såger H. v. Schubert i förordet till denna bok — i all sin osmyckade naturlighet ett majeståt, hvilket jag aldrig kunnat nalkas, utan en djup kånsla af vårdnad; au — och denna kånsla skola också nåra nog alla de dela, som stå fasta på kyrklig luthersk ståndpunkt. Icke som skulle det just vara så få punkter, hvari Oetinger afviker från den lutherska rigtningen, utan fastmer, emedan ett hufvudmoment, som åfven tillhör den lutherska rigtningen, neml. låran om den rena lekamen (die Lehre von der reinen, lauteren Leiblichkeit) — en låra, genom hvars erkånnande allena år möjligt att realt förstå biblisk historia och biblisk låra — framtråder hos Oetinger mera lefvande och kraftigt, ån hos någon annan theolog, och emedan han gör detta moment gållande på ett sått och med en undergifvenhet under det gudomliga ordet, som hvilar på djupaste sanning, åfven med all heterogen inblandning. Schubert uttrycker denna princip på följande sått: -Det synligas verld, skapelsen, har sin urbildliga början i skaparens, i det osynligas rike; (Die Welt des Lichtbaren und Geschaffenen hat ihren urbildlichen Anfang in einem Reiche des Unsichtbaren und Schaffenden. ) och d:r Hamberger framståller detsamma utförligare i den lårorika inledningen till nåmnde bok, då han utreder, huru försoningen mellan all idealism och realism samt vilkoret för allt fullt theologiskt begripande af skriften, ligger deri, att man antager icke blott en under nårvarande förhållan-. den uppenbarligen förderfvad (verletzten) natur, utan derjemte åfven en ren, sann, afingen fiendtlig våldsmakt skadad natur, samt huru hela hemligheten af Oetingers theosofi ligger i den vidare (sjufaldiga) utvecklingen af nåmnde princip. — Vi kunna sanningsenligt medgifva, att theologiens framtida utveckling beror våsendtligen på den innersta 4 grunden at denna tanke (dieses Princips), hvilken ju uttryckligen betingas af den lutherska nattvardslåran. — Om nu bland Oetingers verk hans bibliska ordbok intager ett särdeles utmärkt rum, alldenstund den, klarare ån något annat, framståller för våra ögon hans uppfattning af alla theologiska grundbegrepp, så förtjenar ock utgifvaren den hjertligaste tacksågelse, hvilken lemnat oss detta verk förträffligt utstyrdt med lika lårorika, som anspråkslösa anmårkningar. Så långt Guericke. Många låra inståmma lika sörestållningar synas med oemotståndlig makt hafva åträngt sig mången theolog, redan från kyrkans åldre tider tillbaka. Ibland protestantiska theologer var det vål isynnerhet den