Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1850, sida 1

Theologisk ufdelaiag. I hvad mån kan det politiska stillaståendet tillräknas presterskapet? Denna fråga eller råttare vår mening med denna fråga skulle kunna beståmdare uttryckas på följande sått: Har presterskapet i Europa någon skuld deri, att den kristliga friheten ånnu icke kunnat i vår verldsdel uttrycka sig i den yttre frihet, som eger rum i andra kristliga lånder i verlden, t. ex. i Amerika? Det år allmånt bekant, huruledes presterskapet i KRyssland och i hela södra Europa, d. v. s. i alla grekiskt och romerskt katolska stater, söker att hålla folket i mörkret, stå emot upplysningen, förhindra kunskapernas spridande, ja, förhindra Felsya kristendomens kunskap, och sålunda med råtta beskylles för obskurantism. Man behöfver, hvad råttmåtigheten af denna beskyllning angår, blott ansöra förbudet emot bibelns låsning af folket, och hatet emot bibelsölskaperne. Med solkupplysningen sammanhånger på det nårmaste folkfriheten. Att det högre katolska presterskapet ingalunda gynnar folkfriheten, utan tvertom af allt hjerta står emot densamma, och kåmpar, — icke mindre ån det svarta majeståtet på Hayti, — för motsatsen, för envåldsmakten i dess rent österlåndska, d. v. s. hedniska skick; derpå, behöfva vi, till ett slående bevis, blott anföra päfvedmets eget exempel i dessa dagar. Ville ån päfven sjelf personligen eftergifva något af sin gamla politiska envåldsmakt, (hvilket dock i nårvarande ögonblick kan synas nog ovisst), så låra