Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1849, sida 1

inverka på sina underordnade, med alla de medel, som stå dem till buds, och hvilka icke äro obetydliga, då det numera står så till, att officerarnes välfärd i många fall beror af chefernes välbehag. ) Och just denna möjlighet till inverkan, denna påtagliga och erkända förmåga att tvinga underhafvande, är ett skäl för domaren, att, i fall fråga uppstår om sådana olagligheters åtalande, hålla sig till cheferne allena, hvilket dessutom är fullt öfverensstämmande med krigslagarnas anda och bud; ty der den äldre förmannen deltagit i lagvidrig handling, är det han, som företrädesvis bör dragas till ansvar. Man må derföre icke alltför mycket lita på öfverseendet med lagbrottet, för det deltagarne blifva många. Decimering kan verkligen komma i fråga; men den kommer ej att bestämmas af lottkastning, utan drabbar — cheferne. X) Vi vilje här anföra, att t. ex. vid de indelta regementerna, der officerarne i lägre grader hafva i allmänhet alldeles otillräckliga löner, och derföre behöfva att öfvertaga arrenden, eller förskaffa sig enskilte uppdrag, chefen nu har rätt att anbefalla dem tjenstgöra i hvilken del som helst af regementets stånd, och således, genom deras kommenderande ur rätta hemvistet, förstöra deras utkomst, hvilka han vill förfölja, uuder det att han kan gynna andra medelst tillåtelser att vistas för hela sin tid der de önska, ja ofta utom regementets stånd. Likaså förhåller det sig med artilleri-regementernas kommenderingar å fästningar, m. m.