Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1849, sida 2

narne att utlefverera dem, vill det ändå icke lyckas. Ja, enligt hvad Lloyd berättar, cirkulera de ännu i Jazygien, Kumanien och Zipzerkomitatet, hvarest den kejserlige kommissarien använder gatloppsstraffet för fördöljandet af revolutionens papperspengar. Den ungerska bonden säger till sig sjelf: Hafva de röda papperslapparne icke något värde, hvarför vill då kejsaren icke låta oss behålla dem? och hafva de värde, då är det bäst att gömma dem till bättre tider-, och papperspengar äro lätta att gömma. Lloyd, som mycket väl inser faran af att låta revolutionens ledare i massan af magyariska folket hafva en så vigtig bundsförvandt, som talar tydligare till den materiella egennyttan, än alla patriotismens vackraste fraser, föreslår, att staten skall inlösa sedlarne, hvartill anslås en bestämd summa, som Ungern sjelf betalar genom en ny skatt. Lloyd berättar, att Ungrarne haft 2500 kanoner i fält, i fästningarne och på ångfartygen. Medelst de fångne magyarerne, menar samma tidning, kommer den österrikiska hären att bringas till en styrka af 600,000 man; men huruvida dess påstående, att Österrike följaktligen går mäktigare ut ur striden, än det började den, är rigtigt, torde få lemnas i sitt värde, tills det visar sig, om de fångne magyarerne någonsin kunna bli goda österrikiska soldater. Samma tidning berättar, att officerarne i ryska generalen Riidigers korps hafva förskaffat sig magyariska språkläror och skicka order på magyariska till auktoriteterna, emedan de, som de I säga, vvilja acklimatisera sig i landet.Hatet och förbittringen emellan de olika nationaliteterna i Ungern fortfar att vara så stort som möjligt. Vallachen mördar Magyaren, Serbern Tysken, Szeklern Tysken och Vallacken, och Magyaren gör ingen åtskilnad på nationaliteterne i detta hänseende. I Dobra hafva nyligen Wallacherne slagit ihjel 5 Magyarer; i det ödelagda Neusats ruiner lura Serberne på de hemkommande utsvultna, förut rika tyska krämarne, och släcka I sin hämd på dem, emedan de hållit med Magyarerne. I Stuhhweissenburg, hvarest ligger en stark österrikisk garnison, kom en af de sista dagarne si Augusti i dagbräckningen 20 Czikosser insprängande på sina oskodda hästar, gjorde halt utanför rådhuset, uthemtade den tyske borgmästaren och förde honom bort med sig. Päföljande dagen fann man den olycklige hängd i en skog tätt utanför staden. I Siebenburgen är det de tre derstädes boende stammarne — Tyskar, Magparer och Wallacher — vid lifsstraff förbjudet, att beträda hvarandras områden. Utsigterne för den österrikiska centralisationskonstitutionen, som är grundad på de olika nationaliteternes lika beråättigande och inbördes enighet synas således vara ganska vanskliga. Det börjar dock inses af de slaviska stammar, som af sitt hat låtit förleda sig att deltaga i kampen emot Magyarerne, att de blifvit dragne vid näsan af Wienerkabinettet. Men deras vrede är nu vanmäktig, sedan Magyarerne blifvit besegrade. Serberne ämna besvära sig hos Jellachich deröfver, att den kommissarie, Haynau tillsatt i serbiska wojwodskapet, i strid med konstitutionen, som lofvar alla nationaliteter lika rättigheter, på allt sätt gynnar Magyarerne på Serbernes bekostnad. Banen kommer troligen att afspisa deputationen med några patriotiska fraser, och denna att ätervända förtjust hem; hvem som fordrar mera dömes till bojor eller skjutes. Österrikiska regeringen låter offentligen efterlysa 69 de mest utmärkte af de personer, som spelat en roll i ungerska revolutionen. Kossuth och hans fru saknas naturligtvis icke på denna proskriptionslista. Enligt bref från Kalafat af den 23:dje Aug. hafva Messaros, Dembinski, begge bröderne Perczel och flera andra af ungerska revolutionens utmärktheter den 21:ste Aug. passerat Donau, för att begifva sig till fästningen Widdin. Den 22:dre satte Kossuth öfver floden och den 23:dje väntade man Bem. Paschan begaf sig genast till den österrikiska agenten och försäkrade, att han skulle hindra dem från att fortsätta sin resa, tills instruktioner hunnit anlända från Konstantinopel eller Bucharest. Kossuth hade sjelf skrifvet till AA2Om. — —