med, att han icke förstod franska. SCHWEIZ. I Ostsee-Zeit. skrifves från Zurich under d. 13:de Sept.: Schweiz, det enda land i Europa, som sedan århundraden åtnjuter välsignelserna af en fri handel, var ännu för några veckor sedan i fara att lemnas till pris åt några enskildta fabrikanters egoistiska anspråk och lyckliggöras med en skyddstulltarif. Äfven här hörde man från flera håll de utnötta fraserna upprepas: det inhemska arbetets skydd, rutgifvande af arbetslön till utlandet, hvilken man sjelf kan förtjena hemmas och dylikt mera af samma skrot och korn. Men förbundsrådets majoritet har, med afseende fästadt vid hela folkets interessen och ledd af sunda nationalekonomiska grundsatser, icke lyssnat till snikna fabrikanters skri och den 1:ste Sept. fastställt en tulltarif, i hvilken samtliga importtullarne äro så låga, att de alls icke komma att utöfva något inflytande på schweiziska industriens gestaltande och utveckling, utan endast äro att betrakta som finanstullar, hvilka äro erforderlige för fyllandet af statsbehofven. Den högsta tullsatsen är 100 Batzen (7 Batzen Z 24 sk. svenskt bko) pr ctr; tillochmed sidenvaror betala icke högre införseltull, och likafullt vinner denna fabrikationsgren dagligen i omfång. Under egiden af den fria konkurrensen med hela verlden, som öfverallt med tullgränser barrikaderat sig emot det lilla Schweiz, hafva detta lands fabrikanter bragt det derhän, att i icke få artiklar konkurrera med alla andra nationer på verldsmarknaden, något, som i trots af mångårigt skydd än aldrig lyckats tyska fabrikanterne. Schveiziska sidenband, som fabriceras i stora qvantiteter, synnerligast i kanton Basel, äro i England och Frankrike en mycket eftersökt artikel. Bomullsfabrikater betala blott 50 Batzen pr centner, detta oaktadt fabriceras i Schweiz kattun och musslin i stora qvantiteter, hvaraf en betydlig del expoteras till Amerika. För tillfället äro i Hamburg dylika varor från Schweiz för ingångna amerikanska bebeställningar så eftersökta, att behofvet icke en gång kan till fullo tillfredsställas. Mer än allt detta lemnar dock det tillstånd, hvari bomullsspinnerierna i Schweiz befinna sig, ett ovederläggligt bevis, att den af protektionisterne så kallade frihandels-theorien äfven håller stånd i praktiken. Tyska tullföreningens tullsats å bomullsgarn är 3 thaler pr centner, emot 15 Batzen i Schweiz, och likafullt drifva spinneriegarne sin rörelse med större fördel i Schweiz, än i Tyskland. De spinna nästan alla nummer och antalet af spindlar i Schweiz är ungefär hälften så stort som i tyska tullföreningen. Detta är en så mycket märkligare företeelse, då det tages i betraktande, att schweiziska spinneriegarne vid införskrifningen af den oförädlade bomullen öfver Havre, Amsterdam eller Triest hafva mycket högre omkostnader, än Tyskarne. Wi önska af bjertat, att skyddstullarnes försvarare, för så vidt de icke äro det af trångbröstade privat-interessen, men isynnerhet de, som väl hylla frihandelsprincipen, men endast då den är grundad på reciprocitet, med egna ögon öfvertygade sig om en industris tillstånd, hvilken blifvit stor under den fria konkurrensens skarpa stärkande luft; vi äro öfvertygade, att de skulle återvända som frihandelsvänner. Äfven alla kolonialvaror äro, i jemförelse med hvad förhållandet är i Tyskland (och äfven i Sverige), ofantligt ringa belastade. Kaffe betalar 10, socker 15 Batzen i införseltull. Franska regeringen har, enligt en privatskrifvelse från Bern af den 12:fe Sept., ändtligen beviljat hufvudmännen för uppresningen i Baden, hvilka uppehålla sig i Schweiz, tillstånd att passera franska området, och förbundsrådet har derföre skickat ett cirkulär till alla kantonerne med förständigande att sörja för flyktingarnes afresa inom 8:ne dagar. Likaledes har förbundsrädet skickat order till Genf, att alla dervarande franska flyktingar skola försändas till det inre af Schweiz. Utvisningen gällde ursprungligen endast hufvudmännen för rörelsen i Baden, men har sedan blifvit utsträckt till alla såsom farlige ansedde revolutionärer. De flesta flyktingarne taga vägen till Nordamerika, men några, som äro mera bemedlade, begifva sig till England. KAUKASIENEn i Warschau utkommande tidning berättar, att Ryssarne angripit den förträffligt försvarade fästningen Achulga, der Tschetschenzernes furste Schamil har sitt residens. Sedan Ryssarnes första storm på bastionen Surchajev tillbakaslagits, begynte Ryssarne ett nytt angrepp och stormade efter en blodig kamp detta Muridernes näste, hvilket bildar nyckeln till den fiendtliga positionen. Ryssarne förlorade i döde och sårade 25 officerare och 397 soldater. Den 27 Juli företogs ett allmänt angrepp på Schamils residens. Ryssarne förlorade denna dag i döde och sårade 52 officerare och 823 soldater, och deras angrepp blef tillbakaslaget, ty, ehuru det heter i den ryska berättelsen, att -Schamils krigare öfverallt tillbakakastades. framkommer man straxt derefter