under loppet af detta är underfund med, att hvarken hans ansträngningar genom Duckett i de franska och engelska tidningarne, eller Falcks insinuationer hos den franska gesandten under dennes korta vistande i Kiel under återresan till Paris, hade kunnat förskaffa hans åsigter inträde hos de vestra stormakterna, dessa första och ursprungliga garanter för danska kronans eviga besittningsrätt till danska hertigdömet Slesvig. Hertigen skref sjelf till konung Leopold af Belgien: I Köpenhamn är man säker på sin sak och påstår, att af den engelska och franska ministeren hafva erhållit de starkaste försäkringar om orubbligheten af de ingångna traktaterna. 3. Midt under dessa misslyckade försök att upphetsa furstar och statsmän och förmå dem till en öfverilad dom öfver saker, som de icke kände, tycktes äfven hertigens stämplingar hemma i landet stranda på det motstånd, som gjordes af eftertänksamhetens och den lagliga ordningens vänner. Presten Lorenzen såg sig nödsakad inrapportera, att staden Flensburg hade till konungen afgifvit en adress, 1 hvilken den till alla delar biträdde den af Ussing föreslagna statsenheten. Krogh åter å sin sida underrättade hertigen om, att den i schleswigholsteinsk anda redigerade tidning ) som hertigen underhöll i Hadersleben, vid årets slut hade en underbalans, som hertigen måste betala, samt att den utan hans understöd måste upphöra. Det sönderborgska veckoblad, som hertigen hade låtit redigera på danska språket, för att derigenom uppvigla folket i Slesvig, blef förbjudet och indraget, emedan utgifvaren hade öfverträdt sitt privilegium. Oaktadt hertigen äfven sedermera skref eller lät skrifva agiterande tidningsartiklar emot hvarje ord från den danska sidan, så hade han dock den smärtan, att d. 11:te April 1845 genom Jasper blifva underrättad om, att det var lugnt öfverallt i hertigdömena. Loeckeo, vskrifver han, är högeligen missnöjd med allmänrna opinionen, synnerligast i Holstein. Slesvig yställer han en smula högre i andelig verksamrhet, men Holstein håller på att slumra in.Jasper gaf nu hertigen det råd, att, alldenstund furstarne försköto hans sak och Holsteinarne voro kallsinnige för densamma, gripa till det yttersta medlet, det medel, som i våra dagar satt hela Tyskland i oro och förvirring. Han skref till hertigen under den 11:te April 1845 följande märkliga och fruktansvärda ord: -Måtte det lyckas Eders Höghet att bringa den gamle tyske Mickel på benen ly Hvad dessa ord vilja säga, behöfver näppeligen några vidlyftiga kommentarier. Skulle de behöfvas, så har hertigen sjelf dragit försorg om dem i ett bref, som han skref vid samma tidpunkt och sedermera har låtit trycka. Det var icke emedan hertigdömenas väl fordrade en revolution, och lika litet var det för att försvara tysk eller anfalla dansk nationalitet; det var endast och allenast för att skaffa sig ett land att regera öfver och för att godtgöra det felsteg, han hade gjort genom att öfvergifva den lagliga vägen, som tycktes honom alltför långsamt leda till målet, och kasta sig in på en annan, som var laglös, men tycktes honom vara en genväg. Det var derföre vden tyske Mickel skulle bringas på benen. Att få honom dertill var det problem, hertigen nu föresatt sig att lösa. ) Denna tidning hete LyYna-, och hertigen betalte dess underbalans med 171 Rthr 33 sk. kurant. D:r Marcus var dess utgifvare och hufvudredaktör. LÄAQOA 0zuOte:t:ti —-—— ———— 2