Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1849, sida 2

det stöftäg, från hvilket de nyss återvändt, hade han bevarat sitt förvärfvade rykte. Äfventyret var ett af de vågsammaste, och det behöfdes en förvägenhet, sådan som röfrarnes, för att bestå detsamma. Redan sedan någon tid var Tzarko sysselsatt med planen att bortröfva den på sina gods lefvande unga grefvinnan Schecheny, som genom sin faders kort förut timade död hade kommit i besittning at stora rikedomar, och att af henne utpressa en lösepenning, som skulle för framtiden gifva honom medel i hand, att kunna öfverlemna sig åt sin böjelse för utsväfningar och vällefnad; men att bemäktiga sig grefvinnan i hennes boning var omöjligt; ett annat tillfälle måste dertill inväntas. Hon var förlofvad, och bröllopsdagen utsatt. Fästmannen väntades med det första, för att hemföra sin sköna brud. Han kom, brölloppet egde rum och några dagar derefter afreste de nygifte till den lycklige unge grefvens gods. Tzarko hade utskickat den gamle Tzesma att kunskapa. Denne öfvade spejare visste att förskaffa sig noga underrättelse om dagen för afresan och den väg, som det grefliga paret skulle färdas. (Forts.) pe EE nte nea