Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1849, sida 1

Kärlek och Konst. Novell af H. B—n. (Forts. fr. n:o 19 1.) -ÄÅh lappri — vi få nog rätt på honom.. För öfrigt har min far fler bistar än han gör med. . .. Ni behöfver derföre icke oroa er. Men hvad ha ni gjort så länge bär? — frågade grefven. — Jag trodde att jag skulle möta er på vägen — och här sitten ni helt lugnt, utan att fråga det ringaste efter mig. ÄÅAh — inföll löjtnanten — du kan väl förstå, att fröken Svanhilda var trött och behöfde en stunds hvila. ... Jag för min del har hållit vakt öfver hennes säkerhet, till dess du skulle anlända ... Nu afstår jag naturligtvis din plats åt dig. Godt, godt — sade Calle — men hur skall jag nu komma tillbaka hem, utan håäst. Min själ jag ser något annat sätt, än att gå, — sade löjtnanten. — Det är också säkrast, ty då riskerar man åtminstone icke, att bryta halsen af sig. -Gål! ... så lång väg — mumlade Calle mellan tänderna. Kära Svanhilda .. får jag sätta mig upp bakom dig på hästen?