Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1849, sida 2

gre organisationstalang, Sätta honom som Bem med ett öfvertaga Perczels kommando, Kossuths emissarier svärma ännu beständigt omkring i trakten af Ödenburg. En bydomare, troligen en tysk till börden, siges hafva låtit skära tungan af en sådan och spika den fast på rådhusets dörr. llaundu, den grymmaste bland de grymme, har låtit förvandla en betydlig ungersk by, Bo-Sarhany, till en grushög, emedan invånarne hade visat sig fiendtliga emot brigaden Wyss. Ungerska generalen Aulich har vändt sig till Wesprim, hvarest han samlar en mängd trupper omkring sig Örsova befästas mycket starkt af Ungrarne. Öfver denna stad underhålla de förbindelsen med Turkiet och bekomma engelska och franska vapen och varor. I Baranyerkomitatet har den magyariska landtstormen åter rest sig; den bekante Roszan Sandor, förut röfvarehöfding, likasom hans motståndare, serbiske generalen Kniganin, har ställt sig i spetsen för densamma, och tvingat den kejserliga besättningen att lemna Fiinfkirchen. IIär såväl i söder, saknar den ungerska saken en höty Perczels egenskaper visserligen i stånd att bringa stora massor på benen och utföra djerfva bedrifter, men att begagna sig af de vunna fördelarne såså glänsande resultat gjort i Siebenbirgen förstår han uppenbart icke. Ungrarne hoppas, att general Vetter, som nu skall snart skall ställa det på bättre fötter. Utaf Wienerlegionen, som kämpade under Bem i Siebenbiirgen och i början räknade 1400 man, I Krakan äro blott 17 man öfriga. Bem skickade dessa sista 17 af den tappra hjelteskaran till Kossuth, med den hönen, ait använda dem i fredliga varf, på det att icke äfven sista män af en så hjeltemodig korps måtte utandas sitt lif på slagtfältet. ungerska donauarmåen, enär det nyligen uppgitvits, att legionärer från Wien stått i garnison i Raab. 200 serbiska notabiliteter hafva till banen Jellachich ingifvit ett andragande om insättandet af en folklig regering och inkallandet af en natioför betryggandet af Wojwodens dessa En annan Wienerlegion synes kämpa vid nalförsamling val, General Dembinskis son har blifvit fängslad i på kejserlig kabinettsbefallning. Denna skall vara utfärdad på Rysslands begäran och meningen vara att låta den unga Dembinski tjena till gisslan för faderns beteende. En sådan skändlighet kunde blott upptänkas af en ryss och utföras af en österrikare! Äfven en grefve Zamoiski, som var bosatt i Galizien, har blifvit arresterad, emedan han deltagit i polska revolutionen, Samma öde har delats af generalen för galliziska nationalgardet Josef Taluski. en äldrig man, som arresterades på sitt gods af ryska soldater och bortfördes. Generalens hustru vände sig till den österrikiske landshöfdingen, för att genom honom söka utverka nåd för sin man, ty vi regera men fick följande svar: -Jag kan icke hjelpa er, icke mer — ryssarne äro herrar i landet. Alla tecken bäntyda verkligen derpå, att I rättelse i -Breslauer Zeitung ryktet om Galliziens införlifvande med HByssland, såsom skadeersättning för denna makts deltagande i ungerska kriget skall bekräfta sig. Öfverallt bemötas de österr. officerarne och embetsmännen med hån och förakt af ryssarne, hvarpå följande bekan tjena som prof: när ryske generalen Kaufmann ankom till Dukla, skickade han en stafett till landshöfdingen IIeiderer i kretsen Jarlo med inbjudning att komma till sig. Herr Heiderer kastade sig genast i sin vagn och ankom kl. 11 på qvällen till stället, men fick då veta, att generalen sof, och måste således vänta. Klockan var 2 på natten, då landshöfdingen, som tåligt halfslumrat i sin vagn, blef kallad till generalen; han måste emellertid vänta ännu en half timma i förmaket. Sedan han slutligen blifvit insläppt, frågar honom generalen: Är ni landshöfding i Jarlo?— -Ja. — -Ni måste ombesörja, att ryska armåen väl och rikligen förses med allt nödvändigt, ty ni skall veta, att ni har att proviantera 26,000