Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1849, sida 1

fT 984 0 — ningslös inqvisition inför en brottmålsdomstol. O1 ej den, som sålunda ställes på prof, har en re sak och förmåga att utföra det goda, då är han tid snart ute, och — Guizot skall förr elle sednare falla. Ett annat exempel på de prof, hvilka ministrarne måste uthärda, sägo vi i England, då Robert Peel för icke så länge sedan genomdref förändringarne i spanmålslagen. Peel var redar gammal i statens tjenst, åtnjöt ett stort anseende så väl för sin enskilda som sin offentliga verksamhet och ansågs med skäl som en af de störste statsmän, England på den sednare tiden haft att uppvisa. Han hade länge utöfvat ett nästan obegränsadt herravälde öfver det parti, hvars ledare han under loppet af många år varit. Denne man genomdref, till en del tvingad dertill af omständigheterna (bland annat den förf ärliga nöd, som rådde i landet) en af den nyare tidens största och vigtigaste reformer : handelsfriheten, i det han afskaffade den tryckande införsels-tullen på spanmål. En stor majoritet inom parlamentet förklarade sig for reformen, folket jublade, och alla, som icke voro interesserade i saken, biföllo densamma; men ifrån den stunden måste denne mäktige, utmärkte man uthärda den mest bittra och skoningslösa kritik, som någonsin kan tänkas. Hans fordna anhängare genomgingo hela hans föregående lif, och hatet skydde icke de största ansträngningar för att för honom f örbittra hvarje flyende ögonblick. Peel afhörde med stumt förakt alla dessa anfall på sin personlighet; men deremot ansåg han sig uppmanad, att inför folket, för hvars väl han hade arbetat och hvilket han än vidare ville gagna, rättfärdiga sig för hvarje beskyllning, som i någon mån sökte ställa redligheten af hans afsigter, eller ändamålsenligheten af hans åtgärder i tvifvelsmål. Det. ligger stundom något hemskt i dessa förfärliga partistrider, dessa hatfulla, skoningslösa anfall; men det är just genom dessa strider, som karaktererna under tidens lopp skola luttras och bringas till antagande af form och fasthet; det är genom dem, som det stora och vigtiga ändamål uppnås: att blott fullt värdiga och sitt kall vuxne män komma att bekläda statens högsta embeten; det är genom dem, som det godas, sannas och rättas krafter utvecklas och sättas i verksamhet. Hvar och en, som vill intaga en hög plats i samhället, måste bereda sig på att uthärda dessa strider och att undanträngas af en annan, om han ej går segrande ur desamme. Den, som genomgår sådana eldprof, måste vara i besittning af ej ringa krafter och försonande egenskaper. De, som med heder förmå bestå denna andeliga och —— F