Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1848, sida 1

I mig, ville föra mig med sig, såsom tjufgömmerska och din medbrottsling . .. ack! jag hade gjort mycket bättre att låta honom taga mig, än att lyda honom!... men jag tillstår, att jag blef förvirrad af alla deras ord. För att bevisa, för att öfvertyga mig, att han vore din vän, gaf herr Robert mig slutligen dessa örhängen, i det han sade: I morgon skall du visa dem för honom, Simonia, så att vi se det, efter det han utdruckit allt vinet i den der buteljen, och du skall få se, huru glad han blir, derföre att du har detta vackra smycke. v vDe uslingarne! ... men kunde du icke hafva talt om allt detta för mig, när jag kom hem? .. vDet tänkte jag icke pål svarade hon med en sådan värma, att det var omöjligt att längre hysa misstankar om hennes uppriktighet; och hade icke det varit detsamma, som att svika ett löfte? frågade hon naivt. Och det vill säga, att du, för att icke svika ditt löfte, skulle haft hjerta att.. , nej, nej, tro icke det, Bastien; tro icke det! jag bedraga dig! jag sälja dig! kan du vil tänka så? kan du säga så?... Jag är icke en dålig qvinna — jag älskar dig! Min Gud, min Gud! fortfor hon, slående sig för pannan, likasom en grym tanke bemäktigat sig henne; iskulle det hafva varit mitt uppsåt att bedraga dig?... O! om det vore sannt, skulle jag bedja dig döda