Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1847, sida 2

sen skulle utan tvifvel fallit Tscherkesserne i bänderne, derest desse oförmodadt ölversallit den genom 2 ärs fred i säkerhet insosda besättningen. Dock var förlusten på Ryssarnes sida betydlig, ehuru den 800 man starka garnisonen i sitt modiga försvar understöddes af artilleri. När bergsboerne icke kunde bestiga de af Ryssarne väl försvarade vallarre, så ockuperade de: en stor, norr om Gagra belägen klippa, hvarest Ryssarne uppställt en postering, och rigtade der-ifrån en mördande eld emot det inre al fästningen. Deras kulor inträngde i officerarnes sosrum. De försvarade denna ställning, oaktadt flera af besättningen företagna utfall, som de tillbakaslogo, tvenne bela dygn. Bristen på ammunition tvingade slutligen Tschigeterne till återlag i sina berg. Två dagar sednare skedde aufallet på fästningen Golowin. Den kringrändes al. mer än 5000 Ubbikher. Eburu alla deras anfall blefvo tillbakaslagna, så få dock Ryssarne sjelsve medgifva, att fienden än aldrig vid något loregående tillfälle visat så mycket mod, förvågenhet och raseri, och att utan den genom spionerne på förband erbållna underrättelsen såstningen skulle lupit stor fara att falla i dess händer. Beträffande rörelsen vid Kuban saknas närmare underrättelser. bet berättas imellertid, att 4000 Schapsukher (en mycket krigisk och härdad stam), avförde af höldingen Khora Beg skulle passerat floden vid Ladoschkaja. Orsaken till alla dessa rörelser elter ett tväårigt, oafbrutet lugn bärrör af följande omständigheter: De Tscherkessiske stammarne beböfva säd och salt, som de nodgas köpa af Ryssarne. För att vänja dem vid ett fredligt umgänge, hade furst Woronzow beviljat dem betydliga fördelar och han gick derhän i artigbet emot hosdingarne, att han tillät dem drifva handel med Turkiet och dit till slafmarknaderna utskeppa deras cirkassiska slafvinnor. Men småningom blefvo ryska generalernes fordringar allt storre och större. De begårde af Tscherkesserhöfdingarne, att de skulle utlemna de polska och ryska öfverlopare, som till hundratals befinna sig i bergen. Ryssarne begärde vidare, att de skulle ställa gisslan till underpant för sin trohet och utlemna Schamyls emissarier. På de tscherkessiske höfdingarnes vägran att uppfylla dessa vilkor, vägrade Ryssarne å sin sida att afläta säd och salt till Ubbikherve och andra stammar. Ubbikherne hafva alltid gjort sig bemärkte för sin vedervilja emot Ryssarne, och när slutligen de sistnämnde i närheten af Pitzunda borttogo ett med 60 cirkassiska slalvinnor lastadt fartyg, då förlorade bergsboerne allt tälamod och uppreste sig på 3 olika punkter emot ade ryske hundarne. NORRX AMERIKA. New-Yorks ltidningar meddela ett bref af general Taylor, dateradt Monterey den 9:de November. Detia bref är ställdt till en general Gaines och af denne osverlemnadt åt ossentligheten; men om detta skett med eller utan Taylors vetskap och beräkning är en sak, rörande huvilken man icke synes vara rigtigt ense i sjelfva Förenta Staterna. De milda vilkoren i den kapitulation, Taylor beviljade Mexikanerne elier Montereys stormande, rättfärdigar han derigenom, alt general Ampudia underrättat honom om Förenta Staternas sredsanbud och yttrat den tanken, att deras antagande å mexikanska regeringens sida vore så godt som afgjordt. Iillika hänvi