Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1847, sida 2

— —— —ä—1 0-WCWOWOr:1r2 —— ——7 A— Den nye pretekten i Vaucluse, herr Saint Chamans, hade samma morgon anländt till Avignon, och likaledes tagit in på Palais-Royal. Marskalkens adjutanter uppmanade prefekten alt göra sin myndighet gällande; det förspännes ånyo. Men på samma sång vagnen Jemnat stället, störtar mängden bort genom några didogränder for alt före den hinna till Pariserporten, hvarest vägen aflägsnar sig från stadens murar, och hvarest befann sig en postering af nationalgardet, kommenderad af den yngre: Berger, son till den kungliga probhuratorn. Huru de än hade skyndat, voro de likväl ännu för få, då marskalken nådde porten, for alt kunna lägga honom nagot allvarligt hinder i vägen. Brune var alltså nära alt undslippa dem, men nationalgardisterna hejdade honom och begärde att få se hans pass. Det uppvisas; Berger undersöker detsamma, och förklarar. alt han icke kan låta marskalken passera, innan passet viserats af kommendanten i staden. Fåfänga voro adjutanlernes anmärkningar, att Brunes höga rang fritoge honom från en slik obetydlig formalitet; förgälves hänvisa de på massan, som förstoras med hvarje ögonblick, och antyda nationalgardisterne med hvi.ken fara ett uppehåll är förbundet för marskalken; Berger åberopar sig på nödvändigheten af sormernas iakttagande, behåller passet och skickar det till kommendanten. Det varar icke länge förr än mären i staden, herr Puy. den nye prefekten och underpretekten, herr de Balzac, som hade blitvit underrättade om marskalkens ställning, komma ilande till stället, för att för andra gången undanrödja hindren för hans afresa. Det var för sent; oaktadt alla herr Puys befallningar och böner, nödgades postiljonerne köra tillbaka till staden. Marskalkens vagn, som blott framskred steg för steg, var omgisven af en ofantlig menniskomassa, som upphetsade sig sjelf genom sina egna skrik, och öfverhopade marskalken med förbannelser, Stenar nedregnade öfver hans vagn. Döda