Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1846, sida 2

med vissa inskränkningar, tillstädjer den utösning af deras religion, men betager dem rättighet till anställning i statens tjenst och valbarhet i kamrarne. Uti hertigdömet Sachsen -Meiningen har regeringen med ständernas sanktion utfärdat en lag, som bestämmer, att de, hvilka det åligger att utgöra tionden, dagsverken och andra feodala serviluter, ega att med penningar lösa sig fria från desamma. Ryktet att concession erhållits till anläggande af en jernväg från Läbeck till Bächen öfver Möllu, besinnes vara helt och hållet ogrundadt. SCIIWEIIZ. En attentat bar blifvit gjord emot den bekante luzernske generalen Sonnenbergs lif, i det ett skott aslossats emot honom, dock utan att träffa. Polisen i Luzern har satt ett pris af 400 thaler på gerningsmannen. Byn Borgeaus uti kanton Wallis hotas af det ödet att begrafvas under klippmassor, som remnat i följd af häftigt och ihållande regn. Samma öde hotar äfven den invid byn strykande delen af St. Bernhandsvägen. Byinvånarne ha redan aslägsnat sig och medtaget sin lösegendom. ITALIEN. Ryska kejsarinnan har lemnat Neapel och inträffade den 22 i Livorno, der storhertigen af Toskana var henne till mötes, för att beledsaga henne till sin hufvudstad Florens, der hon väntades den 23. Ilennes belsa tilläte henne icke, såsom det hette, alt besöka Rom2 POLSKA ANGELAGENHETERNA. På hejsarons födelsedag publicerades uti Gallizien, enligt förväntan, en förordning, som bestämmer böndernas förhållanden till sina godsherrar. be så kallade långa fororna, och vissa öfverloppsdagsverken äro helt och hållet afskaffade, samt dessutom tillfälle beredt bönderna att, i händelse de anse sig förorättade af sina sodsherrar, på vederbörlig ort frambära sina klagomål. Man får nu afbida hvad kraft och verkan denna åtgärd kan komma att utöfva på böndernas sinnesstämning, hvilka säkerligen gjort sig räkning på än större koncessioner. Ryska emissarier skola så väl vetat bearbeta sinnesstämningen i Krakau, att 40 af denna stads mest ansedde invånare årna petitionera hos czaren om Krakaus införlifvande med ryska riket. De sympathier, som i Krakau förefunnits för Preussarne, hafva helt och hållet försvunnit i följd af preussiska regeringens usla beteende alt utlemna de insurgenter, som vid Neu-Beuten på god tro gisvit sig åt Preussen. Rörande Jakob Szela, de upproriske galliziske böndernes förnämste anförare, meddelar en i Posen utkommande tidning följande biografiska uppgifter, som visserligen låta något öfverdrifna, men ändå torde förtjena att anföras: Jakob Szela föddes 4796 uti byn Siedlisko i Tarnowerkretsen, och utmärkte sig redan från sin tidigaste ungdom för ett tadelvärdt uppförande och dåliga seder; han var begilven på dryckenskap, och bans tjusaktiga anlag ådrogo honom flera gånger bestraffningar. För att slippa att blifva soldat, högg ban af sig en finger på venstra handen. Ilan ville truga sin far, att till honom afstå sitt hemman, och på dennes vägran tog han och satte eld på gården och grep derpå till flykten. Efter tvenne års bortovaro, hvarunder hans