Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1846, sida 2

förd af en rättvis vrede, hotade jag honom då med min hämnd, Ordföranden. Hvar har du fått din bildning? Den anklagade. Vid universitetet uti Erfurth i Tyskland Ordföranden. Förträffligt; då är det väl der du lärt att hafva ideer och att tala. Den anklagade. Min öfverste, jag tar för girvet, alt hvarje militär tänker på samma sält. det är fråga om att försvara sin förolämpade reder. Efter detta korta förhör utsläpas den anklagade ur sessionsrummet. Ordföranden erinrar krigsrältens medlemmar om de straff krigslagarne stadga emot insubordinationsbrott. Derefter. tilltalande soldaten som siller bland domrarne, uppmanar han honom att afgifva sin mening om målet. Soldaten (uppstigande och rätande sig). Min öfverste, jag har ingen. Straffa den anklagade efter ert behag. Underofficeren. Min öfverste, jag lemnar åt er alt afgöra den anklagades öde. Kornetten. På min ära och mitt samvete, jag finner sanjunkare Angucl oskyldig och jag röstar för hans frikännande. Stabsryttmästaren. Jag för min del förklarar honom brottslig och fordrar att han skall springa) tvenne hvarf gatulopp emellan en sqvadron, mista sin grad, för 2 år endast, om han uppför sig bältre i framtiden, för en längre tid om han uppför sig illa. Majoren. Jag är af samma tanka., öfverstelöjtnanten. Jag ocksa. Ordföranden. Jag tänker det samma, och ) Borde rättare heta gå, ty i Ryssland får en delinqvent , som undergar detta straff, icke springa, utan blott ga i vanlig marschtakt.